lördag 29 november 2008

Sanningen: Den svenska kronan suger!

Det är några saker jag måste berätta om.
Den svenska kronan suger. Och jag syftar inte på kungen utan på valutan. För typ bara 1 år sedan var 1000 SEK lika med 110 €, dvs om någonting kostade t ex 100 spänn, räckte det inte med att dela beloppet på 10 för att få beloppet i euro. Men ändå användes detta omräkningssystem för vissa saker såsom kläder. T ex: På H&M i Sverige kostar någonting 500 SEK och i Tyskland är det 50 euro istället för motsvarande 55 euro (alltså lite billigare i Deutschland då). De tyskar som bara delar de svenska priserna på 10 för att räkna om har alltid fått betala lite mer än de räknat ut. Bara därför blev det redan ca 10 % dyrare och Sverige tycktes vara ett dyrt land.
Nu är det så att jag får betala extraavgifter om jag tar ut ett belopp på bankomat som motsvarar mindre än 100 Euro. Så har det alltid gått bra att ta ut 1000 kronor, även om det har blivit 105-6 euro istället för 110 euro. Och det gjorde jag den här gången också. En överraskning fick jag uppleva när jag kollade mitt kontoutdrag. Uppenabarligen spenderade jag 97,28 € på något och det var absolut oklart vad det kunde ha varit. Sedan upptäckte jag någon tjänstavgift och fattade väl att det var de 1000 kronar jag tog ut. 1000 kronor var alltså inte längre 110 euro utan 97 euro. Och det hände på endast ett år! Och jag fick betala extraavgifter bara för att den dumma skitkronan bestämde sig att suga... Nu då jag insett det kan jag också få några positva synpunkter på problemet. Allt är ju typ billigare när jag handlar i Sverige. T ex har också H&M blivit billigare i Sverige än i Tyskland för mig nu. Det som kostar 50 Euro i Tyskland kostar fortfarande 500 kronor i Sverige som bara är 48 Euro eller så. Kul, eller?!;-)

torsdag 6 november 2008

Vissa dagar börjar dåligt...

Ibland är det ju inte ens värt att lämna sängen. Till exempel idag. Tycker att mitt schema har blivit mänskligt nu. Skolan börjar aldrig före 11 och det är ju bra egentligen eftersom jag slipper gå upp före 9. Så har det aldrig varit, men så skulle det alltid vara!
Men banne mig kan också det bli tuffare än man tror. Skulle ha föreläsning kl 11. Väckarklockan ringde vid 9 och jag var vaken. Kanon! Men som vanligt känner jag mig lite trött. Det vanliga två minuter till... Nästa titt på klockan: 10:50. Helvete!! Hur dum kan man vara liksom?! Det är ju inte att det hänt första gången. Efter första upprörandet resignationen. Börjar tänka: Även om jag skyndar på och skita i morgonhygienen, skulle jag inte hinna med föreläsningen. Vad ska jag göra då? Det är inte bra med komplicerade tanker när man inte ens hunnit lämna sängen. Tanken på det får mig att tröttna. Nästa gång jag tittar på klockan: 12:45. Drömmar mig i skolan och världen är bra. Men ett ögonblick: Inget är bra! Hon är jävla 12:45 och jag ligger fortfarande i sängen! Hur i helvete lyckades jag med det?! Att man liksom försover sig och somnar om är ju helt normalt och absolut okej, men att göra det två gånger om dagen och vakna 4 timmar senare fastän man har fått gott om sömn...?! Någon timme senare var jag ute på gatan. Trist väder, grått och molnigt och mörkt trots att det är mitt på dagen. Kan det blir bättre än så här?! Nu då det var för sent, kunde jag lika bra gå till Mediamarkt först och byta min adapter till min mobil som jag köpte dagen innan och visade sig vara trasig. Då kommer jag åtminstone ha musik på vägen till universitetet. Bra tänkt, men så blev det tyvärr inte. Det var slut på just de adapter som passade min mobil (Förstås fanns det massor med de andra adapterna...). Ingen musik heller, bra! Så åkte jag till universitetet (utan musik), jobbade lite på labbet (utan att det var effektivt), förbannade alla dumma skitstövlar som inte kunde diska de kladdiga rundkolvarna (utan att det hjälpte) och gick hem när det var mörkt (utan musik). Undrar om en sak bara, vad var den där dagen egentligen bra för?!

Min kompis, stackars Ellen, hade nog en lika trevlig dag för 2 veckor sedan. Och senast när du får upptäcka att även godisautomaten strejkar, vet du slutgiltigt att den där jävla dagen är körd! Hoppas att era godisautomater inte strejkar!

tisdag 4 november 2008

Svenskarna i Berlin

De kom, såg och segrade... svenskarna. Och nu är de borta igen. Ida och Linda hälsade på förra veckan. Behöver inte säga att det var askul. Fick labba den där veckan (med tråkigt small angle X-ray scattering) och därför kunde vi inte ses så mycket på dagen, men på kvällarna blev det ännu bättre ju.
Vi hann gå ut en del, kan jag säga. I tisdags gick vi ut i Prenzlauer Berg till 3 (på August Fengler och Zu mir oder zu dir).
I torsdags skulle Anjas kompis DJ:a på ett ställe som hette Süss war gestern i Friedrichshain dit vi följde och det dröjade till 4-5. Skumt att det stället var likt det första och de hade konstiga ingefära-tabasko-whiskey-drinkar där...
I fredags skolkade jag och så blev det lite avslappnat sightseeing med brudarna: Vi promenerade lite i Kreuzberg (området Bergmanstr.), besteg Kreuzberget, åt glass på Potsdamer Platz och fikade där, såga Holocaust-monumentet (som de svenska tjejerna råkades missa även om de hade varit i typ hela området, Brandenburger Tor, Tiergarten, Potsdamer Platz och hela köret...), fortsatte till den nya centralstationen och shoppade lite på Alexa och drog slutligen hem igen. Senare på kvällen blev det utgång igen. Med Alex och Ellen var vi i Kreuzberg först, hamnade på en bar där vi var till 1-2. Sedan lämnade oss de andra och vi drog vidare till Friedrichshain, bar eller klubb var fortfarande lite oklart, men till slut hamnade vi på Cassiopeia där vi mötte några kompisar. Tjejerna var väldigt skeptiska först, men tack vare Tequilla lyckades de slappna av och njuta av kvällen. Cassiopeia är ju väldigt trashigt och då spelades det Funk och Elektro, men tjejerna tycktes trivas ändå. Och det var en massa andra svenksar där! Någon gång vid 5-6 åkte vi hem och skulle egentligen iaktta soluppgången på mitt tak, men det blev inte av, eftersom solen gick upp kl 7:01 och vi somnade på en gång. Men det fanns ju en till natt...;-)
Ingen aning när vi vaknade, men väldigt effektiv blev lördagen inte. Svenskarna önskade att få se muren och det intet är lättare än det. Så åkte vi till Schlesisches Tor och tog en promenad från Kreuzberg, över Oberbaumbron till Friedrichshain och gick längs muren, eller East Side Gallery som det kallas nuförtiden, till Ostbahnhof. Tjejerna verkade vara nöjda med muren, dagen och sig själva och vi bestämde att det skulle räcka med sightseeing för den där dagen. Vi åkte hem, lagade mat och planerade den sista kvällen. En kompis bjöd till en temafest och temat var oldschool. Vi skulle gå dit. Men tjejerna krävde mer, de var tända från fördagen och ville festa loss ännu en natt med klubb och hela köret. Vid elva hann vi äntligen bryta upp och åkte till Katrins lägenhet på Kastanienallee. Festen var inte dålig och det hade inte varit något problem att stanna där, men vi hade ju större planer... Vid 3 kunde vi lämna, Alex ville gå till en kompis fest, men så bestämde att det skulle gå mot Warschauer Str. till en klubb. Vi orkade inte åka så långt och byta så ofta, så hamnade vi till slut på Watergate. Väldigt coolt ställe, men tyvärr för dyrt och "snobbigt" och med hardcore-elektromusik. Första gången för tjejerna med bum-bum-bum-musik. Men de överlevde. Någon gång efter 6 gick det hemåt och sedan upp på taket. Det var för disigt och så blev det tyvärr ingen soluppgång, men utsikten är ju ändå fin. Mellan 7 och 8 kunde vi lägga oss, vid 12 skulle man vara på flygpatsen. Efter 2-3 timmers sömn och alldeles bakis kunde man sätta igång och åka till flygplatsen. Det som blev kvar är något slags roliga minne och kampen för att återfå vår gamla dagsrytm...

på August Fengler med Ellen

på Süss war gestern I

på Süss war gestern II

drinken Süss war gestern

på Kreuzberget

Victoriapark, Kreuzberg

obligatoriskt: Brandenburger Tor

Graffit i Kreuzberg

Svenskarna, Spree och Oberbaumbron

Vid muren