Själv är jag hos föräldrarna i Leipzig och slappnar av några dagar innan det går tillbaks till huvudstaden. Fortfarande inga planer och ingen aning om vad det blir på nyår. Hursomhelst, önskar er alla god jul!
tisdag 23 december 2008
torsdag 18 december 2008
Hoffnung
... ist nicht die Überzeugung, dass etwas gut ausgeht, sondern die Gewissheit, dass etwas Sinn hat - egal wie es ausgeht. (Václav Havel)
(Hopp är inte övertygelsen att något kommer gå bra till slut, utan vissheten att det finns en poäng med detta, hur som helst det blir till slut)
Det fick jag läsa idag, typ direkt före den skitdåliga föreläsnig som Ellen och jag ska hålla. Ett dåligt tecken?
måndag 15 december 2008
Mycket roligt/gøy och mindre roligt/gøy
Jäklar vad tiden rusar förbi en och igen är en vecka förbi! Och jag han igen inte göra något...
Men det var mycket skoj då!
I onsdags tittade jag en dansk film på nordiska ambassaderna som heter en kort en lang. Den var väldigt rolig, men riktig sjuk humor som man redan kan förvänta sig då det är tal om danksa filmer. Önskade bara att den hade varit dubbad så att man skulle ha förstått lite mer...
I torsdags kunde jag övertyga mina polare att följa med till Prenzlauer Berg till en av mina favoritbarer som heter Zu mir oder zu dir. Ellen var med självklart, Alex kom också trots engelska testen på lördag och så var det också Johanna och Kathrin.
Utom att det är så schysst där, alltså hela inredningen, ljuset, live-dj och allt det där som gör att baren är så stilig, blir det varje gång så roligt där så att man glömmer tiden helt och hållet. Det gjorde vi också då och tio i fyra förstod jag först vad klockan egentligen var:-/ Älskar baren verkligen efter alla upplevelserna! I torsdags råkade man träffa svenska turister där, som vanligt (kanske har det också något att göra med att jag tycker om den där baren;-)). Ett skönt gäng från Bromma! En av de bodde i Oslo, så det blev lite gøy norsksnack och hans polare trodde verkligen att jag var en nordman, för jag liksom ser ut som en nordman, haha.
Nästa dagen, lite bakis (kanske lite mer också...) orkade jag inte gå till skolan:-/ Och det blev inte så lätt att fatta beslut om vad som ska göras eftersom jag mådde lite dålig och så. Men det var helg ändå, så till slut drog vi ut, dvs Martin, Patrick (som är färdig med alla proven nu och får börja med ex-jobbet, avundar honom lite), Patricks lillebror Benjamin och Anja) och hamnade på en bar i Friedrichshain som heter Soylent, ett väldigt mysigt ställe där jag på länge inte har varit. Till slut gick det över till schack och jag orkade inte hålla käft (som vanligt) och dissade Benny, så jag utmanades till ett parti schack (och det senaste var väl för minst 2-3 år sedan...), men jag slog mig rätt bra och lyckades t o m vinna! Tror att många underskattar mig. Jag är inte så dålig som jag kanske tycks vara!!! Varför hajar ingen???
I lördags var det lite som i fredags. Men jag tyckte att det vore sweet att hänga igen med svenskarna från fredagen, det var ju deras sista natt här. Så vid 11-12 åkte jag till hostelet och förfestade med dem där. Så småningom ser jag alla hostels i Berlin, något som inte många Berlinare gör, antar jag. Lata och bortskämda som 08:or brukar vara vägrade man ta promenaden till baren, och man kunde verkligen gå!, och tog taxi istället. Körningen tog säkert inte längre än 2 minuter och kostade inte mera än 40 spänn (en chaufför vägrade t o m skjutsa oss, haha), men så blev det i alla fall. Baren var nog okej, men svindyr. Fattar inte varför man som Berlinbo skulle gå till en sådan... Sedan skulle vi till Warschauer Straße och träffa Alex och drar till klub. (taxi så klart...). Eftersom Alex inte ville till cassiopeia skulle vi till Arenaclub där jag inte hade varit förut och så blev det en ordentlig promenad dit (svenskarna krävde taxi igen...). Så gick jag med 08:orna och Alex, alltså 3 Alexar, dvs min Alex, killen som jobbar i Oslo och Basshunter (en ekonom från Bromma som verkligen såg precis likadan ut som basshunter!), Pia (Skåne), Patrik (jurist, Bromma) och Max (lumpenkillen). Det visade sig dessutom att gänget kände Victor, en kompis från Uppsala. Världen är såå liten! Lite senare kom vi fram och in t o m och stället var väldigt coolt. Det var inte bara ett gammalt industriområde vid Spree, utan en klub för elektronisk musik i ett uppstylat maskinrum med mycket stål och mörka hörn och självklart alla maskiner och grejer kvar. Riktigt häftigt, verkligen. Vi gick inte före halv åtta, men det var en sjukt bra natt. Så var det redan ljust när vi kom hem, men fan det var värt det! Synd att svenskarna bara var turister. Hoppas man ses snart igen.
I söndags var jag bjuden hos Nora och Sara och vi skulle äta julgås. Egentligen görs det på jul förstås, men eftersom de flesta åker till familjen över jul tog vi tredje adventen istället. Så blev det god mat - gås med rödkål och Klöße. Roligt bara var att tjejerna inte hade förberett någon efterrätt, fast en till gås i ugnen. Så blev det gås i efterrätt!;-)
Ett problem fanns det ändå de där dagarna, föreläsningen som Ellen och jag ska hålla på torsdag. Den handlar om syntesen av koppernanopartiklar av växter och skulle kunna vara spännande egentligen, men tyvärr är det inte så. Artikeln som vi ska presentera är förmodligen världens skitigaste bajskukartikel och så dåligt skriven att det inte ens går att göra något bra med den. Ärligtalat har jag aldrig läst någon sämre artikel... Så har vi suttit och pluggat varje dag ända sedan tisdag (och trots allt festandet har vi aldrig börjat efter 12 med arbetet) - och vad ska jag säga, vi är ändå inte klara än! Livet är så orättvist ibland. Kunde vi inte ha fått en ordentlig artikel?! Hur mycket mer tid ska man liksom offra?!
Något att se fram emot finns det dock. Det är min sista vecka i Berlin före jul, och det är inte så kul egentligen, men jag tänkte åka till Paris med gamla vänner från gymnasiet på lördag i(och det blir kul att se Louisa också!) innan jag hälsar på mina föräldrar. Håll tummarna att veckan blir bra!
I onsdags tittade jag en dansk film på nordiska ambassaderna som heter en kort en lang. Den var väldigt rolig, men riktig sjuk humor som man redan kan förvänta sig då det är tal om danksa filmer. Önskade bara att den hade varit dubbad så att man skulle ha förstått lite mer...
I torsdags kunde jag övertyga mina polare att följa med till Prenzlauer Berg till en av mina favoritbarer som heter Zu mir oder zu dir. Ellen var med självklart, Alex kom också trots engelska testen på lördag och så var det också Johanna och Kathrin.
Utom att det är så schysst där, alltså hela inredningen, ljuset, live-dj och allt det där som gör att baren är så stilig, blir det varje gång så roligt där så att man glömmer tiden helt och hållet. Det gjorde vi också då och tio i fyra förstod jag först vad klockan egentligen var:-/ Älskar baren verkligen efter alla upplevelserna! I torsdags råkade man träffa svenska turister där, som vanligt (kanske har det också något att göra med att jag tycker om den där baren;-)). Ett skönt gäng från Bromma! En av de bodde i Oslo, så det blev lite gøy norsksnack och hans polare trodde verkligen att jag var en nordman, för jag liksom ser ut som en nordman, haha.
Nästa dagen, lite bakis (kanske lite mer också...) orkade jag inte gå till skolan:-/ Och det blev inte så lätt att fatta beslut om vad som ska göras eftersom jag mådde lite dålig och så. Men det var helg ändå, så till slut drog vi ut, dvs Martin, Patrick (som är färdig med alla proven nu och får börja med ex-jobbet, avundar honom lite), Patricks lillebror Benjamin och Anja) och hamnade på en bar i Friedrichshain som heter Soylent, ett väldigt mysigt ställe där jag på länge inte har varit. Till slut gick det över till schack och jag orkade inte hålla käft (som vanligt) och dissade Benny, så jag utmanades till ett parti schack (och det senaste var väl för minst 2-3 år sedan...), men jag slog mig rätt bra och lyckades t o m vinna! Tror att många underskattar mig. Jag är inte så dålig som jag kanske tycks vara!!! Varför hajar ingen???
I lördags var det lite som i fredags. Men jag tyckte att det vore sweet att hänga igen med svenskarna från fredagen, det var ju deras sista natt här. Så vid 11-12 åkte jag till hostelet och förfestade med dem där. Så småningom ser jag alla hostels i Berlin, något som inte många Berlinare gör, antar jag. Lata och bortskämda som 08:or brukar vara vägrade man ta promenaden till baren, och man kunde verkligen gå!, och tog taxi istället. Körningen tog säkert inte längre än 2 minuter och kostade inte mera än 40 spänn (en chaufför vägrade t o m skjutsa oss, haha), men så blev det i alla fall. Baren var nog okej, men svindyr. Fattar inte varför man som Berlinbo skulle gå till en sådan... Sedan skulle vi till Warschauer Straße och träffa Alex och drar till klub. (taxi så klart...). Eftersom Alex inte ville till cassiopeia skulle vi till Arenaclub där jag inte hade varit förut och så blev det en ordentlig promenad dit (svenskarna krävde taxi igen...). Så gick jag med 08:orna och Alex, alltså 3 Alexar, dvs min Alex, killen som jobbar i Oslo och Basshunter (en ekonom från Bromma som verkligen såg precis likadan ut som basshunter!), Pia (Skåne), Patrik (jurist, Bromma) och Max (lumpenkillen). Det visade sig dessutom att gänget kände Victor, en kompis från Uppsala. Världen är såå liten! Lite senare kom vi fram och in t o m och stället var väldigt coolt. Det var inte bara ett gammalt industriområde vid Spree, utan en klub för elektronisk musik i ett uppstylat maskinrum med mycket stål och mörka hörn och självklart alla maskiner och grejer kvar. Riktigt häftigt, verkligen. Vi gick inte före halv åtta, men det var en sjukt bra natt. Så var det redan ljust när vi kom hem, men fan det var värt det! Synd att svenskarna bara var turister. Hoppas man ses snart igen.
I söndags var jag bjuden hos Nora och Sara och vi skulle äta julgås. Egentligen görs det på jul förstås, men eftersom de flesta åker till familjen över jul tog vi tredje adventen istället. Så blev det god mat - gås med rödkål och Klöße. Roligt bara var att tjejerna inte hade förberett någon efterrätt, fast en till gås i ugnen. Så blev det gås i efterrätt!;-)
Ett problem fanns det ändå de där dagarna, föreläsningen som Ellen och jag ska hålla på torsdag. Den handlar om syntesen av koppernanopartiklar av växter och skulle kunna vara spännande egentligen, men tyvärr är det inte så. Artikeln som vi ska presentera är förmodligen världens skitigaste bajskukartikel och så dåligt skriven att det inte ens går att göra något bra med den. Ärligtalat har jag aldrig läst någon sämre artikel... Så har vi suttit och pluggat varje dag ända sedan tisdag (och trots allt festandet har vi aldrig börjat efter 12 med arbetet) - och vad ska jag säga, vi är ändå inte klara än! Livet är så orättvist ibland. Kunde vi inte ha fått en ordentlig artikel?! Hur mycket mer tid ska man liksom offra?!
Något att se fram emot finns det dock. Det är min sista vecka i Berlin före jul, och det är inte så kul egentligen, men jag tänkte åka till Paris med gamla vänner från gymnasiet på lördag i(och det blir kul att se Louisa också!) innan jag hälsar på mina föräldrar. Håll tummarna att veckan blir bra!
söndag 7 december 2008
Saknar!
Jag saknar! Hade inte trott att det skulle komma så fort och nu, men ledsen blir jag ändå då jag kollar gamla bilder och tänker på gamla minnen. Jag saknar Sverige, svenskan och svenskar. Jag saknar de fina landskapen, de trevliga människorna, de goda vännerna. Jag saknar den svenska sommern, båtsturer och Västkusten. Jag saknar vintern, vintermelankolin och mörkret. Önskade att man kunde få möta fler svenskar och uppleva lite svenska jultraditioner också här... Jag saknar allt som jag inte kan välja att få nu - och det är mycket! Tack för senast, här får ni några bilder som jag tagit i Sverige och som jag måste trösta mig med nu!
Jag saknar galej i Uppsala!
Jag saknar snö,
saknar mycket snö...
och ännu mer snö!
Och jag saknar till och med Stockholm!:-(lördag 29 november 2008
Sanningen: Den svenska kronan suger!
Det är några saker jag måste berätta om.
Den svenska kronan suger. Och jag syftar inte på kungen utan på valutan. För typ bara 1 år sedan var 1000 SEK lika med 110 €, dvs om någonting kostade t ex 100 spänn, räckte det inte med att dela beloppet på 10 för att få beloppet i euro. Men ändå användes detta omräkningssystem för vissa saker såsom kläder. T ex: På H&M i Sverige kostar någonting 500 SEK och i Tyskland är det 50 euro istället för motsvarande 55 euro (alltså lite billigare i Deutschland då). De tyskar som bara delar de svenska priserna på 10 för att räkna om har alltid fått betala lite mer än de räknat ut. Bara därför blev det redan ca 10 % dyrare och Sverige tycktes vara ett dyrt land.
Nu är det så att jag får betala extraavgifter om jag tar ut ett belopp på bankomat som motsvarar mindre än 100 Euro. Så har det alltid gått bra att ta ut 1000 kronor, även om det har blivit 105-6 euro istället för 110 euro. Och det gjorde jag den här gången också. En överraskning fick jag uppleva när jag kollade mitt kontoutdrag. Uppenabarligen spenderade jag 97,28 € på något och det var absolut oklart vad det kunde ha varit. Sedan upptäckte jag någon tjänstavgift och fattade väl att det var de 1000 kronar jag tog ut. 1000 kronor var alltså inte längre 110 euro utan 97 euro. Och det hände på endast ett år! Och jag fick betala extraavgifter bara för att den dumma skitkronan bestämde sig att suga... Nu då jag insett det kan jag också få några positva synpunkter på problemet. Allt är ju typ billigare när jag handlar i Sverige. T ex har också H&M blivit billigare i Sverige än i Tyskland för mig nu. Det som kostar 50 Euro i Tyskland kostar fortfarande 500 kronor i Sverige som bara är 48 Euro eller så. Kul, eller?!;-)
Nu är det så att jag får betala extraavgifter om jag tar ut ett belopp på bankomat som motsvarar mindre än 100 Euro. Så har det alltid gått bra att ta ut 1000 kronor, även om det har blivit 105-6 euro istället för 110 euro. Och det gjorde jag den här gången också. En överraskning fick jag uppleva när jag kollade mitt kontoutdrag. Uppenabarligen spenderade jag 97,28 € på något och det var absolut oklart vad det kunde ha varit. Sedan upptäckte jag någon tjänstavgift och fattade väl att det var de 1000 kronar jag tog ut. 1000 kronor var alltså inte längre 110 euro utan 97 euro. Och det hände på endast ett år! Och jag fick betala extraavgifter bara för att den dumma skitkronan bestämde sig att suga... Nu då jag insett det kan jag också få några positva synpunkter på problemet. Allt är ju typ billigare när jag handlar i Sverige. T ex har också H&M blivit billigare i Sverige än i Tyskland för mig nu. Det som kostar 50 Euro i Tyskland kostar fortfarande 500 kronor i Sverige som bara är 48 Euro eller så. Kul, eller?!;-)
torsdag 6 november 2008
Vissa dagar börjar dåligt...
Ibland är det ju inte ens värt att lämna sängen. Till exempel idag. Tycker att mitt schema har blivit mänskligt nu. Skolan börjar aldrig före 11 och det är ju bra egentligen eftersom jag slipper gå upp före 9. Så har det aldrig varit, men så skulle det alltid vara!
Men banne mig kan också det bli tuffare än man tror. Skulle ha föreläsning kl 11. Väckarklockan ringde vid 9 och jag var vaken. Kanon! Men som vanligt känner jag mig lite trött. Det vanliga två minuter till... Nästa titt på klockan: 10:50. Helvete!! Hur dum kan man vara liksom?! Det är ju inte att det hänt första gången. Efter första upprörandet resignationen. Börjar tänka: Även om jag skyndar på och skita i morgonhygienen, skulle jag inte hinna med föreläsningen. Vad ska jag göra då? Det är inte bra med komplicerade tanker när man inte ens hunnit lämna sängen. Tanken på det får mig att tröttna. Nästa gång jag tittar på klockan: 12:45. Drömmar mig i skolan och världen är bra. Men ett ögonblick: Inget är bra! Hon är jävla 12:45 och jag ligger fortfarande i sängen! Hur i helvete lyckades jag med det?! Att man liksom försover sig och somnar om är ju helt normalt och absolut okej, men att göra det två gånger om dagen och vakna 4 timmar senare fastän man har fått gott om sömn...?! Någon timme senare var jag ute på gatan. Trist väder, grått och molnigt och mörkt trots att det är mitt på dagen. Kan det blir bättre än så här?! Nu då det var för sent, kunde jag lika bra gå till Mediamarkt först och byta min adapter till min mobil som jag köpte dagen innan och visade sig vara trasig. Då kommer jag åtminstone ha musik på vägen till universitetet. Bra tänkt, men så blev det tyvärr inte. Det var slut på just de adapter som passade min mobil (Förstås fanns det massor med de andra adapterna...). Ingen musik heller, bra! Så åkte jag till universitetet (utan musik), jobbade lite på labbet (utan att det var effektivt), förbannade alla dumma skitstövlar som inte kunde diska de kladdiga rundkolvarna (utan att det hjälpte) och gick hem när det var mörkt (utan musik). Undrar om en sak bara, vad var den där dagen egentligen bra för?!
Min kompis, stackars Ellen, hade nog en lika trevlig dag för 2 veckor sedan. Och senast när du får upptäcka att även godisautomaten strejkar, vet du slutgiltigt att den där jävla dagen är körd! Hoppas att era godisautomater inte strejkar!
Men banne mig kan också det bli tuffare än man tror. Skulle ha föreläsning kl 11. Väckarklockan ringde vid 9 och jag var vaken. Kanon! Men som vanligt känner jag mig lite trött. Det vanliga två minuter till... Nästa titt på klockan: 10:50. Helvete!! Hur dum kan man vara liksom?! Det är ju inte att det hänt första gången. Efter första upprörandet resignationen. Börjar tänka: Även om jag skyndar på och skita i morgonhygienen, skulle jag inte hinna med föreläsningen. Vad ska jag göra då? Det är inte bra med komplicerade tanker när man inte ens hunnit lämna sängen. Tanken på det får mig att tröttna. Nästa gång jag tittar på klockan: 12:45. Drömmar mig i skolan och världen är bra. Men ett ögonblick: Inget är bra! Hon är jävla 12:45 och jag ligger fortfarande i sängen! Hur i helvete lyckades jag med det?! Att man liksom försover sig och somnar om är ju helt normalt och absolut okej, men att göra det två gånger om dagen och vakna 4 timmar senare fastän man har fått gott om sömn...?! Någon timme senare var jag ute på gatan. Trist väder, grått och molnigt och mörkt trots att det är mitt på dagen. Kan det blir bättre än så här?! Nu då det var för sent, kunde jag lika bra gå till Mediamarkt först och byta min adapter till min mobil som jag köpte dagen innan och visade sig vara trasig. Då kommer jag åtminstone ha musik på vägen till universitetet. Bra tänkt, men så blev det tyvärr inte. Det var slut på just de adapter som passade min mobil (Förstås fanns det massor med de andra adapterna...). Ingen musik heller, bra! Så åkte jag till universitetet (utan musik), jobbade lite på labbet (utan att det var effektivt), förbannade alla dumma skitstövlar som inte kunde diska de kladdiga rundkolvarna (utan att det hjälpte) och gick hem när det var mörkt (utan musik). Undrar om en sak bara, vad var den där dagen egentligen bra för?!
Min kompis, stackars Ellen, hade nog en lika trevlig dag för 2 veckor sedan. Och senast när du får upptäcka att även godisautomaten strejkar, vet du slutgiltigt att den där jävla dagen är körd! Hoppas att era godisautomater inte strejkar!
tisdag 4 november 2008
Svenskarna i Berlin
De kom, såg och segrade... svenskarna. Och nu är de borta igen. Ida och Linda hälsade på förra veckan. Behöver inte säga att det var askul. Fick labba den där veckan (med tråkigt small angle X-ray scattering) och därför kunde vi inte ses så mycket på dagen, men på kvällarna blev det ännu bättre ju.
Vi hann gå ut en del, kan jag säga. I tisdags gick vi ut i Prenzlauer Berg till 3 (på August Fengler och Zu mir oder zu dir).
I torsdags skulle Anjas kompis DJ:a på ett ställe som hette Süss war gestern i Friedrichshain dit vi följde och det dröjade till 4-5. Skumt att det stället var likt det första och de hade konstiga ingefära-tabasko-whiskey-drinkar där...
I fredags skolkade jag och så blev det lite avslappnat sightseeing med brudarna: Vi promenerade lite i Kreuzberg (området Bergmanstr.), besteg Kreuzberget, åt glass på Potsdamer Platz och fikade där, såga Holocaust-monumentet (som de svenska tjejerna råkades missa även om de hade varit i typ hela området, Brandenburger Tor, Tiergarten, Potsdamer Platz och hela köret...), fortsatte till den nya centralstationen och shoppade lite på Alexa och drog slutligen hem igen. Senare på kvällen blev det utgång igen. Med Alex och Ellen var vi i Kreuzberg först, hamnade på en bar där vi var till 1-2. Sedan lämnade oss de andra och vi drog vidare till Friedrichshain, bar eller klubb var fortfarande lite oklart, men till slut hamnade vi på Cassiopeia där vi mötte några kompisar. Tjejerna var väldigt skeptiska först, men tack vare Tequilla lyckades de slappna av och njuta av kvällen. Cassiopeia är ju väldigt trashigt och då spelades det Funk och Elektro, men tjejerna tycktes trivas ändå. Och det var en massa andra svenksar där! Någon gång vid 5-6 åkte vi hem och skulle egentligen iaktta soluppgången på mitt tak, men det blev inte av, eftersom solen gick upp kl 7:01 och vi somnade på en gång. Men det fanns ju en till natt...;-)
Ingen aning när vi vaknade, men väldigt effektiv blev lördagen inte. Svenskarna önskade att få se muren och det intet är lättare än det. Så åkte vi till Schlesisches Tor och tog en promenad från Kreuzberg, över Oberbaumbron till Friedrichshain och gick längs muren, eller East Side Gallery som det kallas nuförtiden, till Ostbahnhof. Tjejerna verkade vara nöjda med muren, dagen och sig själva och vi bestämde att det skulle räcka med sightseeing för den där dagen. Vi åkte hem, lagade mat och planerade den sista kvällen. En kompis bjöd till en temafest och temat var oldschool. Vi skulle gå dit. Men tjejerna krävde mer, de var tända från fördagen och ville festa loss ännu en natt med klubb och hela köret. Vid elva hann vi äntligen bryta upp och åkte till Katrins lägenhet på Kastanienallee. Festen var inte dålig och det hade inte varit något problem att stanna där, men vi hade ju större planer... Vid 3 kunde vi lämna, Alex ville gå till en kompis fest, men så bestämde att det skulle gå mot Warschauer Str. till en klubb. Vi orkade inte åka så långt och byta så ofta, så hamnade vi till slut på Watergate. Väldigt coolt ställe, men tyvärr för dyrt och "snobbigt" och med hardcore-elektromusik. Första gången för tjejerna med bum-bum-bum-musik. Men de överlevde. Någon gång efter 6 gick det hemåt och sedan upp på taket. Det var för disigt och så blev det tyvärr ingen soluppgång, men utsikten är ju ändå fin. Mellan 7 och 8 kunde vi lägga oss, vid 12 skulle man vara på flygpatsen. Efter 2-3 timmers sömn och alldeles bakis kunde man sätta igång och åka till flygplatsen. Det som blev kvar är något slags roliga minne och kampen för att återfå vår gamla dagsrytm...
Vi hann gå ut en del, kan jag säga. I tisdags gick vi ut i Prenzlauer Berg till 3 (på August Fengler och Zu mir oder zu dir).
I torsdags skulle Anjas kompis DJ:a på ett ställe som hette Süss war gestern i Friedrichshain dit vi följde och det dröjade till 4-5. Skumt att det stället var likt det första och de hade konstiga ingefära-tabasko-whiskey-drinkar där...
I fredags skolkade jag och så blev det lite avslappnat sightseeing med brudarna: Vi promenerade lite i Kreuzberg (området Bergmanstr.), besteg Kreuzberget, åt glass på Potsdamer Platz och fikade där, såga Holocaust-monumentet (som de svenska tjejerna råkades missa även om de hade varit i typ hela området, Brandenburger Tor, Tiergarten, Potsdamer Platz och hela köret...), fortsatte till den nya centralstationen och shoppade lite på Alexa och drog slutligen hem igen. Senare på kvällen blev det utgång igen. Med Alex och Ellen var vi i Kreuzberg först, hamnade på en bar där vi var till 1-2. Sedan lämnade oss de andra och vi drog vidare till Friedrichshain, bar eller klubb var fortfarande lite oklart, men till slut hamnade vi på Cassiopeia där vi mötte några kompisar. Tjejerna var väldigt skeptiska först, men tack vare Tequilla lyckades de slappna av och njuta av kvällen. Cassiopeia är ju väldigt trashigt och då spelades det Funk och Elektro, men tjejerna tycktes trivas ändå. Och det var en massa andra svenksar där! Någon gång vid 5-6 åkte vi hem och skulle egentligen iaktta soluppgången på mitt tak, men det blev inte av, eftersom solen gick upp kl 7:01 och vi somnade på en gång. Men det fanns ju en till natt...;-)
Ingen aning när vi vaknade, men väldigt effektiv blev lördagen inte. Svenskarna önskade att få se muren och det intet är lättare än det. Så åkte vi till Schlesisches Tor och tog en promenad från Kreuzberg, över Oberbaumbron till Friedrichshain och gick längs muren, eller East Side Gallery som det kallas nuförtiden, till Ostbahnhof. Tjejerna verkade vara nöjda med muren, dagen och sig själva och vi bestämde att det skulle räcka med sightseeing för den där dagen. Vi åkte hem, lagade mat och planerade den sista kvällen. En kompis bjöd till en temafest och temat var oldschool. Vi skulle gå dit. Men tjejerna krävde mer, de var tända från fördagen och ville festa loss ännu en natt med klubb och hela köret. Vid elva hann vi äntligen bryta upp och åkte till Katrins lägenhet på Kastanienallee. Festen var inte dålig och det hade inte varit något problem att stanna där, men vi hade ju större planer... Vid 3 kunde vi lämna, Alex ville gå till en kompis fest, men så bestämde att det skulle gå mot Warschauer Str. till en klubb. Vi orkade inte åka så långt och byta så ofta, så hamnade vi till slut på Watergate. Väldigt coolt ställe, men tyvärr för dyrt och "snobbigt" och med hardcore-elektromusik. Första gången för tjejerna med bum-bum-bum-musik. Men de överlevde. Någon gång efter 6 gick det hemåt och sedan upp på taket. Det var för disigt och så blev det tyvärr ingen soluppgång, men utsikten är ju ändå fin. Mellan 7 och 8 kunde vi lägga oss, vid 12 skulle man vara på flygpatsen. Efter 2-3 timmers sömn och alldeles bakis kunde man sätta igång och åka till flygplatsen. Det som blev kvar är något slags roliga minne och kampen för att återfå vår gamla dagsrytm...
på August Fengler med Ellen
på Süss war gestern I
på Süss war gestern II
drinken Süss war gestern
på Kreuzberget
Victoriapark, Kreuzberg
obligatoriskt: Brandenburger Tor
Graffit i Kreuzberg
Svenskarna, Spree och Oberbaumbron
Vid muren
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
