Det blir Prag!

Äntligen är alla diskussioner om Nyår förbi! Det blir varken Berlin eller Köpenhamn nu, Prag blir det istället! Japp, idag bestämde jag mig efter att jag pratat med Karolina. Nog om allt skitsnack, om alla eviga diskussioner om vad man ska göra, hos vem man ska tillbringa nyår, med vem man ska fira, vem man inte vill ha med osv. Tycker att det är väldigt irriterande och det blir inte bättre om det upprepas varje år - egentligen spelar det ju inte heller någon större roll eftersom alla kommer bli aspackade... Vore kul att slippa sådan skit! Så det var bra att Karolina hade några lediga dagar att tillbringa med oss och vi tyckte att det var bra att åka ner och hälsa på.
Alex, Patrick och jag kör bilen ner till Prag imorgon och stannar några dagar där. Det är också mycket bättre än Köpenhamn därför att det är billigare och närmare - Google säger att det enbart tar 3,5 timmar från Berlin till Prag. Får se hur det blir, men ser väldigt fram emot att träffa Karolina och att se det mycket omtalade Prag (jag har ju inte varit där trots att det är så nära)!

Jag tackar för i år och önskar er ett Gott Nytt År!

Det var alltså Arn - Tempelriddaren...

Detta var alltså den största nordiska filmproduktionen. Äntligen blev jag färdig med den andra av Guillous böcker om Arn och vågade titta på första Arn-filmen. Självklart hade jag stora förväntningar och hur skulle det var annars blev jag mycket besviken. De två böcker som jag hittills har läst är inte überbra, men på stort sett rätt bra ändå och jag kan väl säga att jag tyckte om dem. Och just karaktärerna är delvis väldigt imponerande i böckerna, tyckte jag. I filmen däremot är allt så kompakt och tajt så att karaktärerna inte hinner utvecklas, till och med huvudkaraktären Arn synas som ansiktslös. Och det som irriterade mig mest var att alla hela tiden pratade engelska. Varför skulle de ha pratat engelska?! Jag förstår att man inte får vara för petig, att språken förändras med tiden och att strängt taget skulle det inte heller vara nutidssvenska som de pratar, men: Filmen (eller åtminstone böckerna) lever ju på alla de olika språken och kulturer och sådant där. Men engelskan?! Jag vet inte. Tror inte att engelskans betydelse på 1100-talet var så stor. Att engelskan får representerar frankiskan tycker jag är helt meningslöst.... Så klart är frankiska ett gammalt språk och säkert annorlunda än franska, men det talades i det frankiska riket vilket inte så mycket har att göra med England. I så fall skulle kanske till och med tyska ha varit ett bättre alternativ. Även i scenerna med Saladin och Arn pratade de engelska med varandra istället för arabiska vilket de gjorda i boken. Det är säkert mycket detaljer, men inte desto mindre är det ju sådana detaljer som är avgörande för en film. Ser nu fram emot att läsa Riket vid vägens slut och hoppas att jag också kan få tag på filmen så att jag kan se den också.

Two nights in Paris...

Först var det Ellens och min föreläsning. Den blev faktiskt helt okej och bägge var vi nöjda med den, men professoren tyckte inte lika mycket om den och förebrådde oss för att vara oseriösa och inte kritiska nog. Vi fick alltså sämre betyg bara därför att han hade en annan personlig ÅSIKT...Felknullad jävel! Bägge vi blev förbannade...

I fredags förra veckan åkte jag till Nadja och Thomas till Dresden. Innan jag åkte satte jag mig på mina glasögon. Det var inte så bra...

I Dresden blev jag chockerad att se att staden är dyrare än Berlin. Skumt bara att de fortfarande byggar vad tygen håller mitt i centret och allt enligt den gamla stilen. Väldigt mycket fasad, men ändå en mycket fin stad.

På natten mellan fredag och lördag åkte vi mot la ville de l’amour. Blev bara inte så mycket kärlek på vägen. 100 mil var ju jobbigt och det tog trots tyska Autobahner och vår tyska kvalitetsbil väldigt lång tid. Sedan kom vi fram till Frankrike och fransmännens dumma vägtullar. Konstaterade att jag verkligen inte gilla det där koceptet med att betala bompengar... Efter 10-12 timmar kom man fram till Paris och den lokala trafiksituationen var verkligen sjuk. Parisarna är ju helt störda på gatorna... På något sätt lyckades vi ändå komma till Ben hos vilken vi övernattade. En vädligt trevlig kille som bodde nära Eiffeltornet. De två dagarna i Paris blev väldigt mycket sightseeing, dock hann jag ännu en gång inte se katakomberna. Och mat naturligtvis. Franska baguetter, Franska Crêpes, Pain au Chocolat och sådant. Dock inga grodor och snäckor... Och så träffade vi Louisa, en tjej som jag först träffat i Uppsala. Det var rätt härligt egentligen att man hann med så mycket trots att det bara var två dagar. Sedan gick det tillbaka och efter ännu 10 timmar var jag i Leipzig hos mamma och pappa. Här får ni några bilder från Paris:

Jul var inget speciellt och inte värt att nämnas, men ändå skönt att vara hos familjen en stund.

Sedan fredag är jag back in berlin och plågar mig med alla tankar kring Nyår.

God Jul!!!

Själv är jag hos föräldrarna i Leipzig och slappnar av några dagar innan det går tillbaks till huvudstaden. Fortfarande inga planer och ingen aning om vad det blir på nyår. Hursomhelst, önskar er alla god jul!

Hoffnung

... ist nicht die Überzeugung, dass etwas gut ausgeht, sondern die Gewissheit, dass etwas Sinn hat - egal wie es ausgeht. (Václav Havel)

(Hopp är inte övertygelsen att något kommer gå bra till slut, utan vissheten att det finns en poäng med detta, hur som helst det blir till slut)

Det fick jag läsa idag, typ direkt före den skitdåliga föreläsnig som Ellen och jag ska hålla. Ett dåligt tecken?

Mycket roligt/gøy och mindre roligt/gøy

Jäklar vad tiden rusar förbi en och igen är en vecka förbi! Och jag han igen inte göra något...

Men det var mycket skoj då!
I onsdags tittade jag en dansk film på nordiska ambassaderna som heter en kort en lang. Den var väldigt rolig, men riktig sjuk humor som man redan kan förvänta sig då det är tal om danksa filmer. Önskade bara att den hade varit dubbad så att man skulle ha förstått lite mer...
I torsdags kunde jag övertyga mina polare att följa med till Prenzlauer Berg till en av mina favoritbarer som heter Zu mir oder zu dir. Ellen var med självklart, Alex kom också trots engelska testen på lördag och så var det också Johanna och Kathrin.


Utom att det är så schysst där, alltså hela inredningen, ljuset, live-dj och allt det där som gör att baren är så stilig, blir det varje gång så roligt där så att man glömmer tiden helt och hållet. Det gjorde vi också då och tio i fyra förstod jag först vad klockan egentligen var:-/ Älskar baren verkligen efter alla upplevelserna! I torsdags råkade man träffa svenska turister där, som vanligt (kanske har det också något att göra med att jag tycker om den där baren;-)). Ett skönt gäng från Bromma! En av de bodde i Oslo, så det blev lite gøy norsksnack och hans polare trodde verkligen att jag var en nordman, för jag liksom ser ut som en nordman, haha.
Nästa dagen, lite bakis (kanske lite mer också...) orkade jag inte gå till skolan:-/ Och det blev inte så lätt att fatta beslut om vad som ska göras eftersom jag mådde lite dålig och så. Men det var helg ändå, så till slut drog vi ut, dvs Martin, Patrick (som är färdig med alla proven nu och får börja med ex-jobbet, avundar honom lite), Patricks lillebror Benjamin och Anja) och hamnade på en bar i Friedrichshain som heter Soylent, ett väldigt mysigt ställe där jag på länge inte har varit. Till slut gick det över till schack och jag orkade inte hålla käft (som vanligt) och dissade Benny, så jag utmanades till ett parti schack (och det senaste var väl för minst 2-3 år sedan...), men jag slog mig rätt bra och lyckades t o m vinna! Tror att många underskattar mig. Jag är inte så dålig som jag kanske tycks vara!!! Varför hajar ingen???
I lördags var det lite som i fredags. Men jag tyckte att det vore sweet att hänga igen med svenskarna från fredagen, det var ju deras sista natt här. Så vid 11-12 åkte jag till hostelet och förfestade med dem där. Så småningom ser jag alla hostels i Berlin, något som inte många Berlinare gör, antar jag. Lata och bortskämda som 08:or brukar vara vägrade man ta promenaden till baren, och man kunde verkligen gå!, och tog taxi istället. Körningen tog säkert inte längre än 2 minuter och kostade inte mera än 40 spänn (en chaufför vägrade t o m skjutsa oss, haha), men så blev det i alla fall. Baren var nog okej, men svindyr. Fattar inte varför man som Berlinbo skulle gå till en sådan... Sedan skulle vi till Warschauer Straße och träffa Alex och drar till klub. (taxi så klart...). Eftersom Alex inte ville till cassiopeia skulle vi till Arenaclub där jag inte hade varit förut och så blev det en ordentlig promenad dit (svenskarna krävde taxi igen...). Så gick jag med 08:orna och Alex, alltså 3 Alexar, dvs min Alex, killen som jobbar i Oslo och Basshunter (en ekonom från Bromma som verkligen såg precis likadan ut som basshunter!), Pia (Skåne), Patrik (jurist, Bromma) och Max (lumpenkillen). Det visade sig dessutom att gänget kände Victor, en kompis från Uppsala. Världen är såå liten! Lite senare kom vi fram och in t o m och stället var väldigt coolt. Det var inte bara ett gammalt industriområde vid Spree, utan en klub för elektronisk musik i ett uppstylat maskinrum med mycket stål och mörka hörn och självklart alla maskiner och grejer kvar. Riktigt häftigt, verkligen. Vi gick inte före halv åtta, men det var en sjukt bra natt. Så var det redan ljust när vi kom hem, men fan det var värt det! Synd att svenskarna bara var turister. Hoppas man ses snart igen.
I söndags var jag bjuden hos Nora och Sara och vi skulle äta julgås. Egentligen görs det på jul förstås, men eftersom de flesta åker till familjen över jul tog vi tredje adventen istället. Så blev det god mat - gås med rödkål och Klöße. Roligt bara var att tjejerna inte hade förberett någon efterrätt, fast en till gås i ugnen. Så blev det gås i efterrätt!;-)

Ett problem fanns det ändå de där dagarna, föreläsningen som Ellen och jag ska hålla på torsdag. Den handlar om syntesen av koppernanopartiklar av växter och skulle kunna vara spännande egentligen, men tyvärr är det inte så. Artikeln som vi ska presentera är förmodligen världens skitigaste bajskukartikel och så dåligt skriven att det inte ens går att göra något bra med den. Ärligtalat har jag aldrig läst någon sämre artikel... Så har vi suttit och pluggat varje dag ända sedan tisdag (och trots allt festandet har vi aldrig börjat efter 12 med arbetet) - och vad ska jag säga, vi är ändå inte klara än! Livet är så orättvist ibland. Kunde vi inte ha fått en ordentlig artikel?! Hur mycket mer tid ska man liksom offra?!
Något att se fram emot finns det dock. Det är min sista vecka i Berlin före jul, och det är inte så kul egentligen, men jag tänkte åka till Paris med gamla vänner från gymnasiet på lördag i(och det blir kul att se Louisa också!) innan jag hälsar på mina föräldrar. Håll tummarna att veckan blir bra!

Saknar!

Jag saknar! Hade inte trott att det skulle komma så fort och nu, men ledsen blir jag ändå då jag kollar gamla bilder och tänker på gamla minnen. Jag saknar Sverige, svenskan och svenskar. Jag saknar de fina landskapen, de trevliga människorna, de goda vännerna. Jag saknar den svenska sommern, båtsturer och Västkusten. Jag saknar vintern, vintermelankolin och mörkret. Önskade att man kunde få möta fler svenskar och uppleva lite svenska jultraditioner också här... Jag saknar allt som jag inte kan välja att få nu - och det är mycket! Tack för senast, här får ni några bilder som jag tagit i Sverige och som jag måste trösta mig med nu!

Jag saknar galej i Uppsala!

Jag saknar snö,

saknar mycket snö...

och ännu mer snö!

Och jag saknar till och med Stockholm!:-(