onsdag 31 december 2008

Det blir Prag!

Äntligen är alla diskussioner om Nyår förbi! Det blir varken Berlin eller Köpenhamn nu, Prag blir det istället! Japp, idag bestämde jag mig efter att jag pratat med Karolina. Nog om allt skitsnack, om alla eviga diskussioner om vad man ska göra, hos vem man ska tillbringa nyår, med vem man ska fira, vem man inte vill ha med osv. Tycker att det är väldigt irriterande och det blir inte bättre om det upprepas varje år - egentligen spelar det ju inte heller någon större roll eftersom alla kommer bli aspackade... Vore kul att slippa sådan skit! Så det var bra att Karolina hade några lediga dagar att tillbringa med oss och vi tyckte att det var bra att åka ner och hälsa på.
Alex, Patrick och jag kör bilen ner till Prag imorgon och stannar några dagar där. Det är också mycket bättre än Köpenhamn därför att det är billigare och närmare - Google säger att det enbart tar 3,5 timmar från Berlin till Prag. Får se hur det blir, men ser väldigt fram emot att träffa Karolina och att se det mycket omtalade Prag (jag har ju inte varit där trots att det är så nära)!

Jag tackar för i år och önskar er ett Gott Nytt År!

måndag 29 december 2008

Det var alltså Arn - Tempelriddaren...

Detta var alltså den största nordiska filmproduktionen. Äntligen blev jag färdig med den andra av Guillous böcker om Arn och vågade titta på första Arn-filmen. Självklart hade jag stora förväntningar och hur skulle det var annars blev jag mycket besviken. De två böcker som jag hittills har läst är inte überbra, men på stort sett rätt bra ändå och jag kan väl säga att jag tyckte om dem. Och just karaktärerna är delvis väldigt imponerande i böckerna, tyckte jag. I filmen däremot är allt så kompakt och tajt så att karaktärerna inte hinner utvecklas, till och med huvudkaraktären Arn synas som ansiktslös. Och det som irriterade mig mest var att alla hela tiden pratade engelska. Varför skulle de ha pratat engelska?! Jag förstår att man inte får vara för petig, att språken förändras med tiden och att strängt taget skulle det inte heller vara nutidssvenska som de pratar, men: Filmen (eller åtminstone böckerna) lever ju på alla de olika språken och kulturer och sådant där. Men engelskan?! Jag vet inte. Tror inte att engelskans betydelse på 1100-talet var så stor. Att engelskan får representerar frankiskan tycker jag är helt meningslöst.... Så klart är frankiska ett gammalt språk och säkert annorlunda än franska, men det talades i det frankiska riket vilket inte så mycket har att göra med England. I så fall skulle kanske till och med tyska ha varit ett bättre alternativ. Även i scenerna med Saladin och Arn pratade de engelska med varandra istället för arabiska vilket de gjorda i boken. Det är säkert mycket detaljer, men inte desto mindre är det ju sådana detaljer som är avgörande för en film. Ser nu fram emot att läsa Riket vid vägens slut och hoppas att jag också kan få tag på filmen så att jag kan se den också.

söndag 28 december 2008

Two nights in Paris...

Först var det Ellens och min föreläsning. Den blev faktiskt helt okej och bägge var vi nöjda med den, men professoren tyckte inte lika mycket om den och förebrådde oss för att vara oseriösa och inte kritiska nog. Vi fick alltså sämre betyg bara därför att han hade en annan personlig ÅSIKT...Felknullad jävel! Bägge vi blev förbannade...

I fredags förra veckan åkte jag till Nadja och Thomas till Dresden. Innan jag åkte satte jag mig på mina glasögon. Det var inte så bra...

I Dresden blev jag chockerad att se att staden är dyrare än Berlin. Skumt bara att de fortfarande byggar vad tygen håller mitt i centret och allt enligt den gamla stilen. Väldigt mycket fasad, men ändå en mycket fin stad.

På natten mellan fredag och lördag åkte vi mot la ville de l’amour. Blev bara inte så mycket kärlek på vägen. 100 mil var ju jobbigt och det tog trots tyska Autobahner och vår tyska kvalitetsbil väldigt lång tid. Sedan kom vi fram till Frankrike och fransmännens dumma vägtullar. Konstaterade att jag verkligen inte gilla det där koceptet med att betala bompengar... Efter 10-12 timmar kom man fram till Paris och den lokala trafiksituationen var verkligen sjuk. Parisarna är ju helt störda på gatorna... På något sätt lyckades vi ändå komma till Ben hos vilken vi övernattade. En vädligt trevlig kille som bodde nära Eiffeltornet. De två dagarna i Paris blev väldigt mycket sightseeing, dock hann jag ännu en gång inte se katakomberna. Och mat naturligtvis. Franska baguetter, Franska Crêpes, Pain au Chocolat och sådant. Dock inga grodor och snäckor... Och så träffade vi Louisa, en tjej som jag först träffat i Uppsala. Det var rätt härligt egentligen att man hann med så mycket trots att det bara var två dagar. Sedan gick det tillbaka och efter ännu 10 timmar var jag i Leipzig hos mamma och pappa. Här får ni några bilder från Paris:





Jul var inget speciellt och inte värt att nämnas, men ändå skönt att vara hos familjen en stund.

Sedan fredag är jag back in berlin och plågar mig med alla tankar kring Nyår.

tisdag 23 december 2008

God Jul!!!

Själv är jag hos föräldrarna i Leipzig och slappnar av några dagar innan det går tillbaks till huvudstaden. Fortfarande inga planer och ingen aning om vad det blir på nyår. Hursomhelst, önskar er alla god jul!

torsdag 18 december 2008

Hoffnung

... ist nicht die Überzeugung, dass etwas gut ausgeht, sondern die Gewissheit, dass etwas Sinn hat - egal wie es ausgeht. (Václav Havel)
(Hopp är inte övertygelsen att något kommer gå bra till slut, utan vissheten att det finns en poäng med detta, hur som helst det blir till slut)
Det fick jag läsa idag, typ direkt före den skitdåliga föreläsnig som Ellen och jag ska hålla. Ett dåligt tecken?

måndag 15 december 2008

Mycket roligt/gøy och mindre roligt/gøy

Jäklar vad tiden rusar förbi en och igen är en vecka förbi! Och jag han igen inte göra något...
Men det var mycket skoj då!
I onsdags tittade jag en dansk film på nordiska ambassaderna som heter en kort en lang. Den var väldigt rolig, men riktig sjuk humor som man redan kan förvänta sig då det är tal om danksa filmer. Önskade bara att den hade varit dubbad så att man skulle ha förstått lite mer...
I torsdags kunde jag övertyga mina polare att följa med till Prenzlauer Berg till en av mina favoritbarer som heter Zu mir oder zu dir. Ellen var med självklart, Alex kom också trots engelska testen på lördag och så var det också Johanna och Kathrin.


Utom att det är så schysst där, alltså hela inredningen, ljuset, live-dj och allt det där som gör att baren är så stilig, blir det varje gång så roligt där så att man glömmer tiden helt och hållet. Det gjorde vi också då och tio i fyra förstod jag först vad klockan egentligen var:-/ Älskar baren verkligen efter alla upplevelserna! I torsdags råkade man träffa svenska turister där, som vanligt (kanske har det också något att göra med att jag tycker om den där baren;-)). Ett skönt gäng från Bromma! En av de bodde i Oslo, så det blev lite gøy norsksnack och hans polare trodde verkligen att jag var en nordman, för jag liksom ser ut som en nordman, haha.
Nästa dagen, lite bakis (kanske lite mer också...) orkade jag inte gå till skolan:-/ Och det blev inte så lätt att fatta beslut om vad som ska göras eftersom jag mådde lite dålig och så. Men det var helg ändå, så till slut drog vi ut, dvs Martin, Patrick (som är färdig med alla proven nu och får börja med ex-jobbet, avundar honom lite), Patricks lillebror Benjamin och Anja) och hamnade på en bar i Friedrichshain som heter Soylent, ett väldigt mysigt ställe där jag på länge inte har varit. Till slut gick det över till schack och jag orkade inte hålla käft (som vanligt) och dissade Benny, så jag utmanades till ett parti schack (och det senaste var väl för minst 2-3 år sedan...), men jag slog mig rätt bra och lyckades t o m vinna! Tror att många underskattar mig. Jag är inte så dålig som jag kanske tycks vara!!! Varför hajar ingen???
I lördags var det lite som i fredags. Men jag tyckte att det vore sweet att hänga igen med svenskarna från fredagen, det var ju deras sista natt här. Så vid 11-12 åkte jag till hostelet och förfestade med dem där. Så småningom ser jag alla hostels i Berlin, något som inte många Berlinare gör, antar jag. Lata och bortskämda som 08:or brukar vara vägrade man ta promenaden till baren, och man kunde verkligen gå!, och tog taxi istället. Körningen tog säkert inte längre än 2 minuter och kostade inte mera än 40 spänn (en chaufför vägrade t o m skjutsa oss, haha), men så blev det i alla fall. Baren var nog okej, men svindyr. Fattar inte varför man som Berlinbo skulle gå till en sådan... Sedan skulle vi till Warschauer Straße och träffa Alex och drar till klub. (taxi så klart...). Eftersom Alex inte ville till cassiopeia skulle vi till Arenaclub där jag inte hade varit förut och så blev det en ordentlig promenad dit (svenskarna krävde taxi igen...). Så gick jag med 08:orna och Alex, alltså 3 Alexar, dvs min Alex, killen som jobbar i Oslo och Basshunter (en ekonom från Bromma som verkligen såg precis likadan ut som basshunter!), Pia (Skåne), Patrik (jurist, Bromma) och Max (lumpenkillen). Det visade sig dessutom att gänget kände Victor, en kompis från Uppsala. Världen är såå liten! Lite senare kom vi fram och in t o m och stället var väldigt coolt. Det var inte bara ett gammalt industriområde vid Spree, utan en klub för elektronisk musik i ett uppstylat maskinrum med mycket stål och mörka hörn och självklart alla maskiner och grejer kvar. Riktigt häftigt, verkligen. Vi gick inte före halv åtta, men det var en sjukt bra natt. Så var det redan ljust när vi kom hem, men fan det var värt det! Synd att svenskarna bara var turister. Hoppas man ses snart igen.
I söndags var jag bjuden hos Nora och Sara och vi skulle äta julgås. Egentligen görs det på jul förstås, men eftersom de flesta åker till familjen över jul tog vi tredje adventen istället. Så blev det god mat - gås med rödkål och Klöße. Roligt bara var att tjejerna inte hade förberett någon efterrätt, fast en till gås i ugnen. Så blev det gås i efterrätt!;-)

Ett problem fanns det ändå de där dagarna, föreläsningen som Ellen och jag ska hålla på torsdag. Den handlar om syntesen av koppernanopartiklar av växter och skulle kunna vara spännande egentligen, men tyvärr är det inte så. Artikeln som vi ska presentera är förmodligen världens skitigaste bajskukartikel och så dåligt skriven att det inte ens går att göra något bra med den. Ärligtalat har jag aldrig läst någon sämre artikel... Så har vi suttit och pluggat varje dag ända sedan tisdag (och trots allt festandet har vi aldrig börjat efter 12 med arbetet) - och vad ska jag säga, vi är ändå inte klara än! Livet är så orättvist ibland. Kunde vi inte ha fått en ordentlig artikel?! Hur mycket mer tid ska man liksom offra?!
Något att se fram emot finns det dock. Det är min sista vecka i Berlin före jul, och det är inte så kul egentligen, men jag tänkte åka till Paris med gamla vänner från gymnasiet på lördag i(och det blir kul att se Louisa också!) innan jag hälsar på mina föräldrar. Håll tummarna att veckan blir bra!

söndag 7 december 2008

Saknar!

Jag saknar! Hade inte trott att det skulle komma så fort och nu, men ledsen blir jag ändå då jag kollar gamla bilder och tänker på gamla minnen. Jag saknar Sverige, svenskan och svenskar. Jag saknar de fina landskapen, de trevliga människorna, de goda vännerna. Jag saknar den svenska sommern, båtsturer och Västkusten. Jag saknar vintern, vintermelankolin och mörkret. Önskade att man kunde få möta fler svenskar och uppleva lite svenska jultraditioner också här... Jag saknar allt som jag inte kan välja att få nu - och det är mycket! Tack för senast, här får ni några bilder som jag tagit i Sverige och som jag måste trösta mig med nu!

Jag saknar galej i Uppsala!

Jag saknar snö,

saknar mycket snö...

och ännu mer snö!

Och jag saknar till och med Stockholm!:-(

lördag 29 november 2008

Sanningen: Den svenska kronan suger!

Det är några saker jag måste berätta om.
Den svenska kronan suger. Och jag syftar inte på kungen utan på valutan. För typ bara 1 år sedan var 1000 SEK lika med 110 €, dvs om någonting kostade t ex 100 spänn, räckte det inte med att dela beloppet på 10 för att få beloppet i euro. Men ändå användes detta omräkningssystem för vissa saker såsom kläder. T ex: På H&M i Sverige kostar någonting 500 SEK och i Tyskland är det 50 euro istället för motsvarande 55 euro (alltså lite billigare i Deutschland då). De tyskar som bara delar de svenska priserna på 10 för att räkna om har alltid fått betala lite mer än de räknat ut. Bara därför blev det redan ca 10 % dyrare och Sverige tycktes vara ett dyrt land.
Nu är det så att jag får betala extraavgifter om jag tar ut ett belopp på bankomat som motsvarar mindre än 100 Euro. Så har det alltid gått bra att ta ut 1000 kronor, även om det har blivit 105-6 euro istället för 110 euro. Och det gjorde jag den här gången också. En överraskning fick jag uppleva när jag kollade mitt kontoutdrag. Uppenabarligen spenderade jag 97,28 € på något och det var absolut oklart vad det kunde ha varit. Sedan upptäckte jag någon tjänstavgift och fattade väl att det var de 1000 kronar jag tog ut. 1000 kronor var alltså inte längre 110 euro utan 97 euro. Och det hände på endast ett år! Och jag fick betala extraavgifter bara för att den dumma skitkronan bestämde sig att suga... Nu då jag insett det kan jag också få några positva synpunkter på problemet. Allt är ju typ billigare när jag handlar i Sverige. T ex har också H&M blivit billigare i Sverige än i Tyskland för mig nu. Det som kostar 50 Euro i Tyskland kostar fortfarande 500 kronor i Sverige som bara är 48 Euro eller så. Kul, eller?!;-)

torsdag 6 november 2008

Vissa dagar börjar dåligt...

Ibland är det ju inte ens värt att lämna sängen. Till exempel idag. Tycker att mitt schema har blivit mänskligt nu. Skolan börjar aldrig före 11 och det är ju bra egentligen eftersom jag slipper gå upp före 9. Så har det aldrig varit, men så skulle det alltid vara!
Men banne mig kan också det bli tuffare än man tror. Skulle ha föreläsning kl 11. Väckarklockan ringde vid 9 och jag var vaken. Kanon! Men som vanligt känner jag mig lite trött. Det vanliga två minuter till... Nästa titt på klockan: 10:50. Helvete!! Hur dum kan man vara liksom?! Det är ju inte att det hänt första gången. Efter första upprörandet resignationen. Börjar tänka: Även om jag skyndar på och skita i morgonhygienen, skulle jag inte hinna med föreläsningen. Vad ska jag göra då? Det är inte bra med komplicerade tanker när man inte ens hunnit lämna sängen. Tanken på det får mig att tröttna. Nästa gång jag tittar på klockan: 12:45. Drömmar mig i skolan och världen är bra. Men ett ögonblick: Inget är bra! Hon är jävla 12:45 och jag ligger fortfarande i sängen! Hur i helvete lyckades jag med det?! Att man liksom försover sig och somnar om är ju helt normalt och absolut okej, men att göra det två gånger om dagen och vakna 4 timmar senare fastän man har fått gott om sömn...?! Någon timme senare var jag ute på gatan. Trist väder, grått och molnigt och mörkt trots att det är mitt på dagen. Kan det blir bättre än så här?! Nu då det var för sent, kunde jag lika bra gå till Mediamarkt först och byta min adapter till min mobil som jag köpte dagen innan och visade sig vara trasig. Då kommer jag åtminstone ha musik på vägen till universitetet. Bra tänkt, men så blev det tyvärr inte. Det var slut på just de adapter som passade min mobil (Förstås fanns det massor med de andra adapterna...). Ingen musik heller, bra! Så åkte jag till universitetet (utan musik), jobbade lite på labbet (utan att det var effektivt), förbannade alla dumma skitstövlar som inte kunde diska de kladdiga rundkolvarna (utan att det hjälpte) och gick hem när det var mörkt (utan musik). Undrar om en sak bara, vad var den där dagen egentligen bra för?!

Min kompis, stackars Ellen, hade nog en lika trevlig dag för 2 veckor sedan. Och senast när du får upptäcka att även godisautomaten strejkar, vet du slutgiltigt att den där jävla dagen är körd! Hoppas att era godisautomater inte strejkar!

tisdag 4 november 2008

Svenskarna i Berlin

De kom, såg och segrade... svenskarna. Och nu är de borta igen. Ida och Linda hälsade på förra veckan. Behöver inte säga att det var askul. Fick labba den där veckan (med tråkigt small angle X-ray scattering) och därför kunde vi inte ses så mycket på dagen, men på kvällarna blev det ännu bättre ju.
Vi hann gå ut en del, kan jag säga. I tisdags gick vi ut i Prenzlauer Berg till 3 (på August Fengler och Zu mir oder zu dir).
I torsdags skulle Anjas kompis DJ:a på ett ställe som hette Süss war gestern i Friedrichshain dit vi följde och det dröjade till 4-5. Skumt att det stället var likt det första och de hade konstiga ingefära-tabasko-whiskey-drinkar där...
I fredags skolkade jag och så blev det lite avslappnat sightseeing med brudarna: Vi promenerade lite i Kreuzberg (området Bergmanstr.), besteg Kreuzberget, åt glass på Potsdamer Platz och fikade där, såga Holocaust-monumentet (som de svenska tjejerna råkades missa även om de hade varit i typ hela området, Brandenburger Tor, Tiergarten, Potsdamer Platz och hela köret...), fortsatte till den nya centralstationen och shoppade lite på Alexa och drog slutligen hem igen. Senare på kvällen blev det utgång igen. Med Alex och Ellen var vi i Kreuzberg först, hamnade på en bar där vi var till 1-2. Sedan lämnade oss de andra och vi drog vidare till Friedrichshain, bar eller klubb var fortfarande lite oklart, men till slut hamnade vi på Cassiopeia där vi mötte några kompisar. Tjejerna var väldigt skeptiska först, men tack vare Tequilla lyckades de slappna av och njuta av kvällen. Cassiopeia är ju väldigt trashigt och då spelades det Funk och Elektro, men tjejerna tycktes trivas ändå. Och det var en massa andra svenksar där! Någon gång vid 5-6 åkte vi hem och skulle egentligen iaktta soluppgången på mitt tak, men det blev inte av, eftersom solen gick upp kl 7:01 och vi somnade på en gång. Men det fanns ju en till natt...;-)
Ingen aning när vi vaknade, men väldigt effektiv blev lördagen inte. Svenskarna önskade att få se muren och det intet är lättare än det. Så åkte vi till Schlesisches Tor och tog en promenad från Kreuzberg, över Oberbaumbron till Friedrichshain och gick längs muren, eller East Side Gallery som det kallas nuförtiden, till Ostbahnhof. Tjejerna verkade vara nöjda med muren, dagen och sig själva och vi bestämde att det skulle räcka med sightseeing för den där dagen. Vi åkte hem, lagade mat och planerade den sista kvällen. En kompis bjöd till en temafest och temat var oldschool. Vi skulle gå dit. Men tjejerna krävde mer, de var tända från fördagen och ville festa loss ännu en natt med klubb och hela köret. Vid elva hann vi äntligen bryta upp och åkte till Katrins lägenhet på Kastanienallee. Festen var inte dålig och det hade inte varit något problem att stanna där, men vi hade ju större planer... Vid 3 kunde vi lämna, Alex ville gå till en kompis fest, men så bestämde att det skulle gå mot Warschauer Str. till en klubb. Vi orkade inte åka så långt och byta så ofta, så hamnade vi till slut på Watergate. Väldigt coolt ställe, men tyvärr för dyrt och "snobbigt" och med hardcore-elektromusik. Första gången för tjejerna med bum-bum-bum-musik. Men de överlevde. Någon gång efter 6 gick det hemåt och sedan upp på taket. Det var för disigt och så blev det tyvärr ingen soluppgång, men utsikten är ju ändå fin. Mellan 7 och 8 kunde vi lägga oss, vid 12 skulle man vara på flygpatsen. Efter 2-3 timmers sömn och alldeles bakis kunde man sätta igång och åka till flygplatsen. Det som blev kvar är något slags roliga minne och kampen för att återfå vår gamla dagsrytm...

på August Fengler med Ellen

på Süss war gestern I

på Süss war gestern II

drinken Süss war gestern

på Kreuzberget

Victoriapark, Kreuzberg

obligatoriskt: Brandenburger Tor

Graffit i Kreuzberg

Svenskarna, Spree och Oberbaumbron

Vid muren

söndag 26 oktober 2008

Amerikaner, svenskar, tyskar och andra märkliga människor...

Fan, vilken sjuk vecka! Det är söndag, trist väder och jag sitter och lyssnar på radio 107,5 - Stockholms enda dansgolv. Väldigt mycket stek! Man känner sig direkt som på Stocken på en rolig torsdag:-) Jag har inte glömt att ställa om klockan, pluggat lite norska och håller på vänta tills min kompis Ellen, en märklig människa som vägrar ha en mobil, ska höra av sig och kolla förbi så att vi kan skriver klart vår labrapport.
Så länge tänker jag tillbaka på min lika märkliga vecka. Ingen dag började före 11. Det är skumt! Mitt universitetsliv har aldrigt varit med så där mycket ledighet! Men det är något som jag klarar mig rätt bra med:-P Därför blev det väl för mycket galej...
Jobbet som jag skulle få, skulle jag dock inte få så enkelt, fick jag höra. Ja, personalrådet vägrade godkänna mig som den nya arbetstagaren. Istället skulle jag visa vad jag kan i ett intervju med dem. Så blev ett intervju schemalagt på fredag.
I torsdag var jag ute i Prenzlauer Berg och hade kemistermöte. Senare på kvällen skulle jag ta en öl med Ellen och Alex bestämde sig spontant att följa med. Anordnad tid: 21:30. Den sista (jag) kom 21:55 och äntligen kunde vi dra till krogen. Zu mir oder zu dir skulle det bli. Det var mitt önskemål (börjar verkligen älska baren). 00:40, några öl senare. Kom på att vi lär ha missat den sista tunnelbanan. Försökte få åter grepp om läget och avbryta kvällen. Slutligen har det ju varit tre timmar och jag skulle ha intervju dagen därpå! Alex insisterar att det inte ha varit hans tur att bjuda... Ellen hävdar att det var min idé att ta sig en öl och undrar vilken mesig uppfattning jag har om detta... Får inte säger emot.


Samtalet som följde kan jag inte återge. Jämställdheten innebär inte att kvinnor får gå på gatan i bar överkropp, tyckte jag. Det kom vi inte överens om. Vi enades om att det är bättre att ha sex utan kärlek än att skära en köttbit ur ett levande djur. ... Några samtal med några dumma amerikaner från New York som inte visste Iraks huvudstad. De är i Berlin och Europa i 4 dagar. Värt att flyga så långt. Det visade sig att de var Manhattanbor och inte tyckte om Bronx. Jag sa att vi bor i Berlins Bronx, sedan lämnade de oss genast ifred... Ett kort samtal med några svenska turister. Tjejen sa att hon var från Stockholm. Så klart. Fast hon bara pluggar där. Ursprungligen kommer hon från Göteborg. Då påstår man att man är från Sthlm?! Skitsamma, dryg var ju hon. Någonting efter 3 rörde vi oss. Ner Kastanienallee till nattbusshållplatsen så att vi slipper byta. Billig mat för 20 spänn (Tack, Berlin!), sedan kom bussen. Alex spillde vägölen i bussen. Vid 4 var vi hemma.
Fredag var inte så speciell. Av någon märklig anledningen orkade jag var på intervju. Konstigt nog gjorde stackaren från peronalrådet inte det. Min professor och argebtsgivare blev arg och skickade ett hatfax. Sympatiskt:-)
På kvällen blev det förfest hos Nora och Sarah, sedan skulle vi dra till Erasmuspartyt och träffa en massa svenska tjejer.
Besvikelse 1: Klubben var överfull trots att vi redan kom vid midnatt. Det fanns två köar för att komma in (bortsett från kön till garderoben). Eller snarare sagt och besvikelse 2: Det var ju inga köar för det var bara italienare, spanjorer och fransoser där. Förstås, står sådana hellre i flock än i kö. Inte mycket ordning och reda... Då och då en amerikansk tjej eller en holländare. Ingen Inga from Sweden, inga svenskar över huvud taget, inte ens skåningar... På kön till garderoben tilltalade mig en kille och sa att jag är fucking scum. Varför inte... Om det inte är något mer...
Kvällen var lite hopplös. Försökte uppmärksamma vad jag var ute efter... (På ingången kunde man få ett klistermärke där det står vilket land man kommer ifrån....=P)


Lyckades inte så bra. Vid 4 konstaterade jag att jag egentligen inte trivdes där. Och trött var jag också pga fördagen... Efter att jag bestämt mig att gå hem, träffade jag två som pratade på svenska och sedan några med likadana klistermärken som jag. Men då var det för sent. Pallade inte snacka med de bratjävlarna och drog hem.
I lördags kom jag inte längre än till förefesten. Min kropp tyckte att det varken var lovande eller roligt att ha förfest till 2.
Nu sitter jag här och försöker undvika att plugga... Hur som helst, glad är jag ju! Ida och Linda kommer imorgon och det blir så kul att ses! Det var ju för en stund sedan... och den bästa anledningen att ser fram emot en veckostart!

tisdag 21 oktober 2008

Tillbaka i Berlin...

Nu har jag hunnit komma tillbaka till Berlin och kanske blir det dags att börja skriva om mitt liv här. Själva flytten blev ju riktigt jobbig som de flesta fick höra. Men nu har jag bosatt mig och passat på att restyla mitt rum och resultat blev väldigt bra, tycker jag.
Andra universitetsvecka. Har fortfarande inte fixat tillgodoräknandet av kurserna som jag läste i Sverige. Och så småningom börjar jag också bli trött. Det kan ju inte vara sant att man ska prata med varenda lärare på universitet och inte få något fixat. Det första som jag gjorde på mitt universitet i Berlin blev ju att anmäla denna orättvishet. Känner mig i alla fall bättre efter det.
Nu väntar jag fortfarande på svaret. Man kan aldrig få se den som man vill prata med... Det med universitetet är en enda tragedi...
Men det finns också postiva saker. T. ex. ska jag läsa spanska. Det låter skoj och jag ser fram emot börja läsa den kursen. Sedan började jag också läsa norska. Vet inte vad det är bra för, men tyckte att det var meningslöst för mig att läsa svenska i Tyskland, men norska är ju också roligt att kunna. Bara läraren verkar inte vara så rolig... Mitt schema är inte så farligt heller. Förra veckan var det inte så mycket plugg, istället blev det ett tusental samtal med professorer. I vecka var det framför allt tråkiga laborationer. Det är tråkigt att hänga på universitet - det är faktiskt soligt i Berlin och man borde passa på njuta av det fina höstvädret. Man kan gå ut med en blott tshirt, det var säkert ungefär 20 grader. Snart kommer vintern och allt blir kallt och grått...

tisdag 23 september 2008

Surströmming!

Ja, nach den ganzen Norwegenreisen bin ich also wieder in Uppsala angekommen und genieße gerade meine letzten Tage hier! Vorgestern wurde ich gezwungen Surströmming zu essen, das absolut ekligste, was die Welt gesehen haben. Keine Ahnung, ob es als Delikatesse gilt, aber eigentlich ist es schon dem Großteil der Schweden viel zu eklig. Was das ist? Naja, kann man relativ einfach beschreiben: verrottener Fisch, jetzt ernsthaft. Ida bestand darauf, dass die Dose NICHT in der Wohnung geöffnet wird, und das konnte ich im Nachhinein sehr gut nachvollziehen. Ein richtig ekelerregender Geruch! Und der hat mir dann eigentlich schon gereicht... Das Zeug wurde auf trockenem Weißbrot mit viel Kartoffeln, Zwiebeln und Schmand gegessen - und selbst dann war es noch für meine Begriffe unerträglich... Falls euch also Surströmming über dem Weg läuft - haltet die Finger davon.
Gestern war ich ein letztes Mal in Stockholm und hab quasi schon meinen Abschied von der Stadt genommen. Und am Samstag trete ich dann die endgültige Heimreise an...

tisdag 5 augusti 2008

onsdag 30 juli 2008

Bitte keine Post mehr! Und Zusammenfassung der letzten Wochen...

Hallo hallo!
Wieder mal war es Ewigkeiten her, dass ihr etwas von mir gehört habt, sorry dafür, aber irgendwie ist auch nicht so leicht mit all dem Stress und dem Versuch, diesen zu vermeiden...
Kurz vorneweg: Ab Ende Juli werde ich mein Zimmer hier räumen, deswegen bitte keine Post mehr an meine Adresse hier, da es nicht mehr garantiert ist, dass sie ankommt. Werde jetzt für maximal den nächsten Monat das Zimmer eines Kumpels bewohnen, also im Zweifelsfall könnt ihr die Post an folgende Adresse schicken:

Naowras Al-Obaidi
c/o Fredrik Häller
Rackarbergsgatan 34-153
75232 Uppsala
Schweden

Ansonsten geht es mir soweit ganz gut. Die Bilder von der schwedischen Westküste hab ich auf facebook und studivz online gestellt. Den leider relativ langweiligen Sommerkurs "Wasserstoffgesellschaft" danach auch beendet. Ja, und dann mit dem biochemischen Forschungspraktikum begonnen. Dann war ich ja in Nyköping und Umgebung bei einem Kumpel gewesen, bevor ich dann mit Björn knapp eine Woche in Deutschland gewesen. Das hat auf jeden Fall ganz gut getan. Zurück in Schweden waren es dann noch einige Tage in Sollentuna und Stockholm beim Björn und dann ging es wieder hoch nach Uppsala und weiter mit dem F-Praktikum. Und dann war es nochmal eine kurze Auszeit, für einige Tagen ging es wieder runter nach Stockholm und zu den Schären. Zwei Nächte mit dem früheren Mitbewohner aus Tyresö auf dem Segelboot und dann ein paar Tage in Edwins Ferienhaus auf einer Schäre vor Stockholm. Das war natürlich auch cool, Bootfahren, Kneeboarding, Blaubären pflücken (scheiße anstrengend) und überhaupt mal abschalten von dem Praktikum. Dann gings zurück nach Uppsala für die letzten Tage im Praktikum und die waren anstrengend, nicht zuletzt wegen den hochsommerlichen Temperaturen. Hab mir nach dem ich damit am Donnerstag fertig war, nochmal ne Auszeit gegönnt, die Gelegenheit am Schopfe gepackt und bin mit Fredrik nach Gotland, Schwedens größte Insel und beliebtes Sommerziel, gefahren. Ja, das verlängerte Wochenende auf Gotland war schon herrlich. Das Wetter so gut wie man sich nur wünschen kann. Visby ist eine wunderschöne mittelalterliche Stadt. Das Meer und die Strände sind einfach nur traumhaft und dann habe ich auch Maria, meine Mitbewohnerin, getroffen. War auf keinen Fall verkeht. Heute bin ich dann wieder hergekommen und habe mit Schrecken festgestellt, dass es nur noch 2-3 Tage bis zum letzten Juli sind, und bis dahin muss ich umgezogen sein (sprich gepackt haben) und mein Hemtenta (eine Klausur, die man zu Hause schreibt - nicht so schwierig, aber man muss halt doch einiges Lesen und das bedarf einiger Zeit) geschrieben haben... Deswegen direkt wieder in den Stress. Aber diesen Rhythmus habe ich mir ja hier erarbeitet und bin ihn mittlerweile auch ein wenig gewohnt, falls man sich überhaupt daran gewöhnen kann. Der Forschungsbericht wartet ja auch noch auf mich:-( Wenn ich es schaffe, kommen später noch Bilder von den Ausflügen. Ansonsten erstmal einen sonnigen Gruß an alle!

tisdag 17 juni 2008

Einfach nur herrlich!

Blick aus dem Fenster:-)

00.15 Uhr, 12. Juni 2008, Fiskebäckskil,Schweden.

Eine Bootsfahrt, die ist lustig ... oder... ein Norris unter Norrisen

lördag 14 juni 2008

Action an der West Coast!

Hej hej ihr Lieben!

Nun sitze ich hier in Fiskebäckskil und merke wider Erwarten, dass ich die Möglichkeit und Zeit habe zu bloggen, und das sollte ich vielleicht auch machen, da es schon relativ viel ist, was man hier erleben kann und das sicher zu viel wird fuer später. Wenn ich auch vorerst keine Bilder zeigen kann, die aber sicher noch nachgeliefert werden...

Okej, okej. Wo fange ich an? Das waren also die letzten Uniwochen des Fruehlingsemesters in Uppsala und die waren natuerlich begleitet von verschiedenen passa på-Aktivitäten, denn viele Austauschstudenten und auch Schweden selbst hauen ab ueber die Sommerferien und da muss man natuerlich die Chance ergreifen und die Leute noch mal sehen. Das war leider während der letzten Uniwochen, wo sehr ungelegen auch Klausuren und anderer Stress aufkommen. Naja, aber man ist ja Austauschstudent und Klausuren kann man ja bekannterweise nachholen... Da waren also u. a. Tobis Grill - und Geburtstagparty, Allans Geburtstagsparty in der Natur mit Lagerfeuer und Gitarre und diverse Nationenabende... Aber gleichzeitig auch eine muendliche Pruefung ueber avancierte Polymerchemie und eine schriftliche 6-stuendige Klausur ueber Biochemische Methodik und gerade letztere hatte es in sich, was aber u.a. auch daran lag, dass ich kaum gelernt hatte... Naja. Nach einem letzten Abend in meiner Kalmar Nation, wo wir Personalfest mit Mottoparty (Thema: "gezeichnet", ich war Winnie Pooh bzw. hier in Schweden Nalle Puh) hatten und einen letzten Abstecher zu Stockholms Nation (denn die meisten Nationen schliessen den Sommer ueber) bekam ich kaum mehr als 2-3 Stunden Schlaf und schon ging es weiter.

Der Hintergrund: Ich hatte mich eingeschrieben fuer einen Sommerkurs namens "marina miljöer" (wo ich nach viel hin und her auch endlich die Zusage bekommen habe) und der Kurs ist sehr biologisch angehaucht und beinhaltet Feldstudien, will heissen eine Exkursion vom 10. bis zum 17. Juni an die schwedische Westkueste in Fiskebäckskil, wo ich mich derzeit befinde. Das Dumme war nur, dass man selbst dahin und wieder weg kommen muss. Nachdem aber meine "Mitbewohnerin" Karolina mit Bara und Louisa eh auf dem Weg nach Göteborg waren und einen Platz im Auto hatten, konnte ich einfach mitfahren und dazu noch ein wenig von der herrlichen Landschaft Bohusläns porfitieren, mit dem Nachteil, dass es so unflexibel stressig wurde am Freitag.

Letzten Freitag am Morgen ging es also los, mit einem tschechischen Volvo Kombi so schwedisch wie möglich, und am fruehen Nachmittag erreichten wir Göteborg bei strahlendem Sonnenschein und ich war so froh wieder dazu sein. Alles und ueberall war es blau-gelb, denn es war der schwedische Nationalfeiertag. Anna, eine wunderbare Suedtirolerin, beherbergte uns und der Freitag wurde ein wunderschöner Tag in Göteborg. Am Samstag ging es dann mit der Fähre zu Göteborgs suedlichen Schären, wo wir einen ziemlichen soften Samstag verbracht haben und mit Zelt ausgeruestet verliessen wir gegen Abend Göteborg nach Norden raus und uebernachteten in der Pampa bei wunderschönstem Sonnenuntergang und einem wirklich grandiosen Ausblick:-) Zelten kann wirklich auch schön sein!
Am nächsten Tag klapperten wir dann das huebsche Fischernest Marstrand ab, fuhren an einem See im Naturreservat Svartedalen und auf die Insel Tjörn, um die Orte Skärhamn und Klädesholmen zu besuchen. Am Abend ging es dann ueber Schwedens 3.grösste Insel Orust nach Norden und ein weiteres Mal Zelten stand an.
Da die Westkueste von Fjorden und ähnlichem geprägt ist, begann der Montag mit einer Fährenueberfahrt und kurz darauf waren wir in Lysekil, was trotz Charme verglichen mit den anderen Orten ein wenig enttäuschend war. Weiter also nach Smögen, was dafuer umso besser war! Schwimmen, chillen, Fisch und Fika waren natuerlich auch drin. Später gings noch weiter hoch bis zum Weltkulturerbe Tanums hällristningar, was uralte Felsritzungen sind und fuer ein wenig Kultur sorgten.
Ja, und bevor wir zum 3. und letzten Mal zelten konnten, geschah das Unglueck: Ich stellte fest, dass ich mein Portmonnai verloren hatte:-/ einschliesslich u. a. Perso und Fuehrerschein (sprich sämtliche Dokumente, mit denen ich mich ausweisen kann), Kreditkarte und Karte fuer mein schwedisches Konto (sprich sämtliche Möglichkeiten, legal an Geld ranzukommen) sowie zu allem Ueberfluss noch den Haus- und Korridorsschluessel (sämtliche Möglichkeiten, um an mein Zimmer zu kommen). Sprich: Ich wurde von heute auf morgen obdachlos, hatte kein zugängliches Geld und keine Möglichkeit, irgendwie zu beweisen, dass ich ich bin, um evtl. die verlorenen Sachen erneut zu beantragen (zu allem Ueberfluss musste ich noch am nächsten Tag zu meinem Seminar nach Fiskebäckskil (ohne Geld), um dort einige Tage zu leben (ohne Geld). Nochmal die letzten Stellen abklappern hat nicht helfen können; fuer den Fall, dass ich alles also irgendwo verloren haben musste und niemand das gefunden hat, kann es nur in Smögen auf dem Weg vom Supermarkt zum Parkplatz gewesen sein. Der nächste Tag begann mit weniger lustigen Gesprächen mit der lokalen Polizei, einer Verlustanzeige, einen Anruf zum Supermarkt und der Vergewisserung, dass keiner wusste, wie es mit mir weitergehen sollte... Zu allem Ueberfluss, entledigte ich mich auch meines Guthabens auf dem Telefon, fuer den Fall, dass ich Freunde anzurufen und um Hilfe zu fragen gedenkte... Grosse Kacke. Nicht mal mehr nach Hause fliegen kann man, ohne Ausweis... :-/ Schien irgendwie aussichtslos zu sein... die einzige, wenn auch sehr schwache Hoffnung, blieb die deutsche Botschaft... Nach einigen mentalen Horrorszenarien, gottseidank, rief die Polizei kurze Zeit später an und teilte mir, dass mein Portmonnai tatsächlich in Smögen gefunden wurde. Puuh! Ausatmen und schnell dahinfahren, da sowohl ich, als auch die Mädels ein wenig Zeitstress an dem Tag hatten. Wahnsinn, dass man auf den einzigen noch verbliebenen 50 Metern, die man nicht abgeklappert hatte, das Portmonnai verloren hatte! Nachdem ich also das Portmonnai abgeholt habe, stellte ich fest, dass Geld und alles wichtige, drinne war - zum Glueck! - hingegen hatte ich eine kaputte Tasche mit meinem Schluessel und der Studentenkarte, die rausgefallen zu sein schienen - shit! - und komischerweise muss jemand meine eigentlich nicht so wertvolle Nationenkarte entwendet haben... Sehr suspekt, und auch ärgerlich, aber das sind Sachen, an die man dank Ausweis wiederrankommt! So erleichtert habe ich mich auf jeden Fall schon lange nicht mehr gefuehlt gehabt! Die einzige Frage, die nur noch offen ist (fortfahrend!): Wie werde ich ohne Schluessel zur Wohnung kommen, wenn ich wieder nach dem Westkuestenkurs wieder nach Uppsala komme?!
Nachdem die Mädels mich nach Uddevalla gebracht haben und einem Abschied, ging es mit Bussen also in meine derzeitige Heimat Fiskebäckskil. Und was soll ich sagen? Hier ist wirklich fabelhaft! Nette Leute, netter Ort, netter Kurs! Wir sind neun Leute, wohnen in einem Haus mit Meeresblick aus dem Fenster und der Kurs ist einer der lustigsten Kurse, die ich jemals hatte. Wir reden ueber Pflanzen und Tiere am Meer und Geografisches aus der Gegend und das ganze verbunden mit Exkursionen jeden Tag, und die meistens zu Boot! Meistens geht es mit Fernglas ausgeruestet zu irgendwelchen Schären oder in irgendwelche Naturreservate, dort ein paar Wanderungen, wo uns Tiere und Pflanzen erklärt werden und dann wieder zurueck. An einem Tag ging es in so Halbkörperstiefeln und mit Wasserfernrohr ins Meer und wir sollten Pflanzen und Tiere einsammeln, aus denen wir dann Aquarien machen sollten. War auch spannend und lustig! An einem anderen Tag sind wir dann mit einem 10-Meter-Netz rausgefahren und haben 1,5 Stunden gefischt - und da kam ordentlich was zu stande! Tausende Garnelen und Muscheln, sicher hunderte Fische, einige Krebse - das Resultat war nicht ohne! Alles fuer die Wissenschaft, naja, und fuer die Wissenschaftler;-)
Ja, und die Leute sind auch cool. Insgesamt sind wir 9 Studenten und da kommt gutes Klima auf. Björn und Ida angeln auch oft und da durfte ich auch dabei sein, und konnte das erste Mal in meinem Leben angeln! Und so schlecht war ich gar nicht, hab immerhin schon 10 Fische, 8 Makrelen und zwei (giftige) Petermännchen (die scheinen auf deutsch so zu heisssen...), aus dem Wasser gezogen! Und ausserdem weiss ich jetzt auch, wie man Fische schlachtet und filetiert. Superspannend alles! Achja, und neben den Ruderbooten und Fahrrädern, die wir wann wir wollen verwenden duerfen, haben wir auch ne hauseigene Sauna... So kann Uni auf jeden Fall Spass machen! Leider ist es bald hier vorbei und ich komme wohnungslos zurueck nach Uppsala... Solange, aber noch geniessen! Ich gruesse euch und wuensche euch eine ebenso schöne Zeit!

torsdag 5 juni 2008

Kurze Auszeit...

Ferien! Mangels Zeit kommt die Berichterstattung später. Ich werde morgen früh aufbrechen und an die schwedische West Coast fahren, wo ich insgesamt bis zum 17. Juni bleiben werde (nicht nur Vergnügen...). Melde mich dann! Macht es gut! Norris

torsdag 29 maj 2008

Ålandwochenende und Uliwochenende...

Wieder mal bin ich Verzug geraten mit meiner Berichterstattung...:-/ Deswegen hier eine kleine Zusammenfassung der letzten beiden Wochen.
Das vorletzte Wochenende bin ich mit 14 anderen, hauptsächlich Politikstudenten und die meisten auch Austauschstudenten, nach Åland gefahren. Ja klar, werdet ich euch denken... Nein, Åland ist kein Land, eure Geografiekenntnisse sind nicht so schlecht, keine Angst. Åland ist eine Inselgruppe in der Ostsee, die zwischen Schweden und Finnland liegt und immer so dazwischen lag und deswegen auch sehr eigen ist. Offiziell gehören die zu Finnland, ansonsten sind die aber sehr autonom und im Gegensatz zum restlichen Finnland einsprachig schwedisch, und überhaupt von der schwedischen Kultur geprägt, bloß dass es halt den Euro da gibt. Der Freitag begann ungefähr um 5 morgens, schnell nach Stockholm, dann auf die Fähre und dann ein paar Stunden und ne Zeitzone später war man da. Es begann sehr politisch, mit einem Besuch des åländischen Parlaments und ein wenig Background über die Besonderheit Ålands. Ich durfte sogar auf dem Stuhl sitzen, wo noch am Vortag die schwedische Kronprizessin gesessen hat:-) Schönes Wetter, Grillen, Zelten, ne Kneipe - das war unser restlicher Tag dann. Was wir nicht wussten: An jenem Wochenende war Taub-Stummen-Festival in Mariehamn (der einzigen "richtigen" Stadt auf den ca. 6000 Insel, und die hatte gerade mal 10.000 Einwohner)... War auf jeden Fall komisch in einer Totenstille zu sitzen mit lauter gestikulierenden Menschen ringsherum...
Am nächsten Tag mit leider viel schlechterem Wetter haben wir uns drei Autos ausgeliehen und ein wenig die Inseln unsicher gemacht. War trotz Wetter sehr schön und aufregend. Was besonders cool ist, ist dass es auf Åland kostenlosen Fährverkehr zwischen den Inseln gibt.
Viele Eindrücke reicher und mit viel weniger Geld (schweineteuer hier, und dass sag ich, der in Schweden wohnt! Vor allem ist es schrecklich, dass man die ganzen Preise noch in Euro sieht!!!) kamen wir am Sonntagabend dann wieder zurück. Hier n paar Bilderchens:










Von der Woche gibt es dann nicht so viel zu berichten... Jeden Tag von früh um 8 bis "abends" um 17 Uhr Uni. Aber mein Kurs ist jetzt auf schwedisch! Trotzdem nicht viel spannender. Kaum zu denken, dass mit Chemie der Reiz des Schwedischen verloren gehen kann... Naja, aber abends wird es mittlerweile nicht mehr richtig. Am dunkelsten ist es wahrscheinlich um Mitternacht - und selbst da bleibt noch ein heller Horizont über! Und ab spätestens um 2 muss dann die Sonner wohl wieder aufgehen. Ist bloß lästig mit den ganzen Vögeln, die dann ständig Krawall machen. Und das schlechte Gewissen, wenn man wieder mal im Hellen zu Bett geht:-/
Am Freitag war es dann endlich soweit und Uli ist hergekommen! Das wurde dann ganz viel Studentenleben in Uppsala, und ein sehr chilliges Wochenende. Eigentlich wollten wir direkt nach Snerikes neueröffnete "Bryggan" gehen, deren Sommeraußenstelle. Aber naja, die Idee hatten einige andere auch und trotz dass wir schon gegen halb 7 da waren, war die Warteschlange ewig lang, die Securitys meinten dass es wohl 4 Stunden dauern könnte und nach einer Stunde schwedischem Trink- und in-der-Schlange-Warte-Erlebnis entschieden wir uns weiter zu Värmlands zu gehen und einen stressfreieren Abend zu haben. Da durfte Uli auch noch mal den tollen schwedischen Musikgeschmack erleben...
Am nächsten Tag schlenderten wir ein wenig in der Stadt, hatten Fika, aber landeten aber auch schon bald auf irgendeiner Wiese. Abends waren wir dann noch auf einer Toga-Party bei Paul und ein wenig Grand Prix Eurovision-Freude. Ja, die deutsche Schmach... aber was soll man anderes erwarten, wenn man die No Angels ins Rennen schickt. Das schwedische Botoxalien war aber auch nicht wirklich besser...
Der Sonntag war dann ein chilliger Tag. Morgens Fika bei Kalmars, dann Eisessen, Spazieren, Park, Schwedisch-Stunden für Uli (scheint Potenzial zu haben;-)) und abends dann zusammen Essenmachen, Schrimps, Brokoli und Nudeln in Dillsoße (lecker!) und danach nochmal nach Norrlands. War ein cool gechilltes Wochenende und ich bin so froh, dass Uli hergekommen ist! Und vor allem habe ich jetzt Milka-Schokolade und ne Haarbürste;-) Leider habe ich zu wenig Fotos gemacht, aber hier ist eins von unserer tollen Verkleidung:

Die jetzige Woche ist dann chilliger geworden, als ich vermutet habe. Und da die meisten schon gehen bzw. bald gehen, sind gerade besonders viele Aktivitäten, Abschiede und alles. Sehr schade. Dafür ist gerade das Wetter besonders schön und da ist es einfach nur toll nochmal mit allen was zu machen! Am Wochenende sollen es sogar 30°C werden! Blöd nur, dass ich nächste Woche zwei Prüfungen habe... Mal schauen, wie es weiter geht! Ich grüß euch ganz herzlich und schicke euch ein paar schöne schwedische Sonnenstunden! Bis bald!

måndag 19 maj 2008

Schönes Wochenende mit Nadja, Thomas und Bettina...

Das 2. Maiwochenende war wirklich ein wunderschönes und, als ob das nicht schon ausreichen würde, kamen auch noch Nadja und Thomas vorbei und, da in Uppsala STORK (=nationales Festival der Studentenorchester) war, auch die Bettina aus dem hohen Norden. Aufgrund meiner eigenen Dummheit, die ich hier nicht ausschachten möchte, habe ich leider keine Bilder zu präsentieren. :-( Schön war es aber trotzdem und hier bekommt ihr zumindest noch einen Eindruck davon:



Naja, super viel spannendes von unseren Unternehmungen gibt es nicht zu berichten, denn es war hauptsächlich ein chill-out-Wochenende mit viel Park und Grünem (es waren bestimmt 25°C!!!). Nichtdestotrotz aufregend und erholsam zugleich!

Da ich euch die mangelnden Fotos wieder gut machen muss, habe ich ein Video mit nem ziemlich coolen Lied recherchiert, was ich euch nicht vorenthalten will. Viel Spaß damit!

onsdag 7 maj 2008

Mein Doppelgänger...

Anscheinend habe ich einen Doppelgänger! Das erfuhr ich gestern, als ich weggehen wollte. Und der ist anscheinend relativ berühmt hier in Schweden. Ist doch lustig, wenn man auf der Straße angesprochen wird, haha. Ich war jedenfalls baff und habe erst mal recherchiert. Eagle Eye Cherry heißt der gute Mann, ist Sänger und naja, ich selbst weiß nicht, inwiefern er mir gleich sieht, aber einige Ähnlichkeiten mag er vielleicht haben, nicht zuletzt das musikalische Talent... So sieht er jedenfalls aus...

(Quelle: http://www.eagle-eye-cherry.com/photos/42.html)

lördag 3 maj 2008

Valborg - Uppsala stand Kopf!

Alter, das war eine Woche!!! Der absolute Höhepunkt des Jahres in Uppsala, der 30. April, Valborg, Walpurgisnacht, Tradition meets Wahnsinn, unglaublich viele Menschen in der kleinen Stadt, Uppsala war das Zentrum Schwedens, Forsränningen, Festivalfeeling und selbst ein Beitrag in den deutschen Tagesthemen (ANGUCKEN!!!).
Keine Ahnung, wo man hier anfangen soll, das ist wahrscheinlich etwas, was man selbst erlebt haben muss, um es zu verstehen. Die Party begann bereits vorige Woche, als das Festgelände Pollacksbacken eröffnet wurde und die Boote für das Forsränningen, das Rennen im hiesigen Fluss, dem Fyrisån, gebaut worden.

Die Vorbereitungen liefen auf Hochtoruen. Am Montag organisierte dann das Internationale Komitee ein riesiges Grillen im Ekonomikumparken. Am Dienstag, der Vortag, ist traditionell Kvalborg, das heißt große Partys in der kleinen Studentenstadt und dann war er endlich da, der Tag, auf den alle gewartet haben, Valborg. Trotz Partys am Vortag ziehen hier die Leute schon um 8 und sogar zeitiger an den Fyrisån, denn man will einen guten Platz ergattern für das Forsränningen, was dann um 10 beginnt. Die Zeit wird traditionell mit dem champagnefrukost überbrückt. Hier gings also los, Karolina und Lizzie waren hier
Karolina und Bara erfreuen sich an Erdbeeren...
Viele lustige Musikanten gab es auch
Und hier ein kleines Video, um euch mal das Außmaß der Menschen zu verdeutlichen, was sich am frühen Morgen an den Ufern des Flusses drängte...


Das Forsränningen selber ist echt eine lustige Sache. Genial was für eine Kreativität die ca. 100 Teams an das Tageslicht brachten, eine regelrechte Parade war es und ein Genuss den Wannabe-Vehikeln bei ihrer Jungfernfahrt zuzuschauen. Das Heimtückige ist nur, dass der Fyrisån eine Art Stromschnellen oder Miniwasserfälle besitzt... und das bescherte dann dem einen oder anderen doch ein paar ungewolltene Begegnungen mit dem kühlen Nass. Hier also ein paar Bilderchen von dem Spaß...
die Senait war auch dabei

Danach ging es also weiter bis zum Ekonomikum praken, da ist die nächste Etappe des Tages. Sill, also Hering, ist man hier traditionellerweise und bei Live-Musik und der grandiosen Menschenmasse erinnerte das Gelände doch an ein riesiges Festival! Verstärkend kam hinzu, dass der halbe Park wegen Bauarbeiten belegt war, sodass wirklich Massen auf kleinstem Platz waren. Hier war ich also mit Anna und ihrer Gang zunächst und es war wirklich eine mehr als beeindruckende Stimmung! Hier also davon ein paar Bilder...

die Anna und ich
die Leute

die Gunilla
die Bühne

Eigentlich geht man dann um 3 zum Unihauptgebäude und hört sich die Rede des Rektors an und sieht den Uppsalaniensier beim Wedeln ihrer Studentmützen zu, aber aufgrund der Bequemlichkeit und der tollen Stimmung im Park verzichtete ich darauf. Genauso wie auf den nächsten Teil, dem sog. champagnegalopp. Da wäre man zu einer Nation gegangen und hätte sich in einem Sprühregen mit ordentlich Sekt besudelt. Klingt tatsächlich lustig, aber war für mich leider auch nicht drin.
Stattdessen dann also doch noch ein wenig chillige Parkaction, diesmal mit den anderen Studenten:
Tobias und Yannika
Tiina und Christian
Attila, Allan, Mike, Christian und Heli
und icke natürlich!
Gegen 8-9 bin ich dann endlich aus dem Knick gekommen und habe den ekonomikum parken verlassen, habe das Reggaefestival ignoriert und bin zur Studentensiedlung Flogsta rausgeradelt, wo dann eine Dach-Barbecue-Party war. Mit später weggehen musste ich mich auch zurückhalten, weil die riesigen Menschenmassen doch sehr einschüchternd waren und die Feierei der letzten Tage einen auch kaputt macht. Davor waren es aber noch einige Partys in Flogsta, mit Singstar und keine Ahnung, jedenfalls war ich erst um 6 zu Haus...

Was ist noch zu sagen? Außer einem supergeilen Tag mit fantastischen Eindrücke, wurde noch mehr hinterlassen, Müll. Die ganze Stadt sah einfach nur noch widerlich aus! Ja wirklich abartig, am frühen Abend im ekonomikum parken habe ich dieses Bild noch geschossen...